”Taube har ju bara trallat runt”
Uppdaterad 2018-07-20 | Publicerad 2014-08-14
Saijonmaa tolkar visklassiker på nya skivan - men Evert var svår
Arja Saijonmaas första skiva på femton år innehåller svenska visklassiker.
Men hon tyckte det var svårt att närma sig Evert Taube.
– Finsk musik går i moll. Evert Taube är dur. Han har ju bara trallat världen runt med glada hatten och spelat sin gitarr, säger hon.
Cd-skivan ”Min svenska sångbok - dig har jag kär…” kom häromdagen. I torsdags förra veckan var hon huvudattraktion när Stockholm Folk Festival drog igång på Hesselby slott.
Den 69-åriga sångerskan har introducerat Mikis Theodorakis, Violeta Parra (1917-1967) och finsk tango för svenska folket. Sjungit schlager, skrivit hyllade självbiografin ”En ung naken kvinna: Mötet med Mikis” och bastuboken ”Sauna”. Och nu tar hon sig an den svenska visskatten.
– Jag har haft en längtan att komma med nytt material, nu pockade det på att göra den här skivan. Jag har producerat den själv ihop med Lars Nilsson.
”Fantastisk diktare”
Hon säger att det som kvinna inte var helt lätt att närma sig Evert Taube-melodierna.
– Vad finns där att anamma bland alla dessa sjömans- och andra manliga äventyr eller chevalereska kärleksförklaringar till Kvinnan?
Du menar att han är en gubbsjuk manschauvinist, eller?
– Det kan man säga, om man vill pilla på texterna. Samtidigt är det ju älskade allsånger.
– Sedan förälskade jag mig i ”Damen i svart”. Där ser jag vilken fantastiskt diktare han är. Där finns ett mysterium, en gåta, en kvinna som han har älskat och som har försvunnit.
Du har skrivit ditt livs första sångtext på skivan. ”Min ensamhet”. Vad säger den om dig?
– Allting. Men ensamheten utesluter inte tvåsamheten, herregud, det är inte så svartvitt.
– Men du kommer ingenvart om du hänger ditt liv på en annan människa. Man måste vara vän med sig själv. Om jag ska tänka, skapa, återhämta mig… den riktiga kraftcellen kommer från ensamhet.
Vill prata
Hur har folk reagerat på sången?
– Dagen efter att jag hade sjungit den i ”Lotta på Liseberg” sa en kvinna: Jag grät hela tiden, men… är du verkligen så där ensam? Många män har också stoppat mig på gatan för att prata om vilka känslor sången väckt.
Två Arja-klassiker - ”Jag vill tacka livet” och ”Högt över havet” - är med på skivan, i mer avskalade och akustiska versioner.
– Två sånger som jag aldrig kommer ifrån att sjunga. Jag gjorde en kyrkokonsert i södra Sverige. Helt annan musik. Trodde först att prästen skojade, när han sa: Du går inte ut ur kyrkan innan vi har haft allsång med ”Högt över havet”. Och inte mig emot…
Arja Saijonmaa om…
…Olle Adolphsons ”Trubbel”, som är med på cd-skivan:
– Först tyckte jag inte om den. Sedan förälskade jag mig i den på grund av de fyra, fem första raderna, han målar ängarna och dofterna så otroligt vackert.
…att introducera finsk tango i Sverige:
– Anders Burman (legendarisk skivbolagsdirektör) skakade i hela kroppen. Tyckte det var något skumt österifrån. Det var hela klichéklumpen som skrämde svenskarna; finnjävlarna under Slussen, vodka, kniv, slagsmål, rabalder. Men sedan tyckte alla det var sensuellt och mjukt, musiken visade en vemodig sida av den finska själen.
…varför hon inte har skrivit sångtexter tidigare:
– Jag lever i uppfattningen att jag inte kan. Det kan bli så när man har jobbat med Mikis Theodorakis, Lars Forssell och andra stora poeter. Samma sak med melodier. Mikis har berättat hur vindarna blåser fram melodier från himlen, man får dem till skänks. Sedan säger han att allt annat i musiken är matematik och strukturering.