”De unga tar inte kampen”
Uppdaterad 2016-04-22 | Publicerad 2014-05-10
Manic Street Preachers: Allt handlar bara om wifi och cappuccino
Manic Street Preachers närmar sig 30 år som band.
Nu rasar de mot sina yngre kolleger.
– Det saknas ett politiskt engagemang. Unga band verkar inte ha tagit till sig något av det som händer i världen, säger bandets trummis Sean Moore.
I morgon spelar Manic Street Preachers på Berns i Stockholm.
Där utlovar de ett par överraskningar från det nya albumet ”Futurology” som släpps den 7 juli.
Protestsånger
Men på frågan om vad som känns mest angeläget just nu tar trummisen Sean Moore bladet från munnen.
– Dagens unga band saknar ett politiskt engagemang. I kölvattnet av alla krig, protester och de hemska saker som händer i världen kan musiken inte bara stanna upp. De unga banden verkar inte ha tagit till sig något av det som händer och hur det påverkar dem, deras land eller världen som helhet. Det finns inget intresse.
Är du bitter?
– Nej, men tänk dig 1960-talet utan protestsångerna. I dag handlar allt om att ha kul och festa. Man måste försökta hitta empati eller sympati för människorna runt omkring sig. Underhållningen i dag handlar bara om individen.
”Skaka rumpan”
Varför är det ett problem?
– Det är ett problem eftersom det inte finns någon kamp hos unga människor längre. Det är ingen som står upp för något. Det finns en enorm massa som inte är, eller vill, vara medveten om något. Allt handlar om wifi och cappuccino. Det handlar om att skaka rumpan och ha så lite kläder på sig som möjligt. Och samtidigt rikta sig till åttaåriga barn.
Kan inte ni ta den politiska rollen?
– Någon måste ta över. Det äldre gardet kommer pensioneras en dag och då lämnas vi tömda, innehållslösa och sockertoppade utan någon mening med vår samtid. Musiken blir ett meningslöst oljud.