Fun. – inte alls så kul
Publicerad 2012-09-23
Kul?
Nja, sådär.
Om man googlar ”fun”, ett hyfsat vanligt ord som betyder ”kul” eller ”roligt” på svenska, är den här gruppen från New York det första sökresultatet.
Det säger kanske en del om hur stort genomslag hitsingeln ”We are young” har fått.
Har du inte hört den? I så fall måste du ha blivit kidnappad och bortförd av utomjordingar. Sälj din story dyrt och bli förmögen.
Tvångsbeteende
I intervjuer pratar sångaren Nate Reuss gärna om sina märkliga tvångsbeteenden. Till Rolling Stone sa Nate exempelvis att han måste stiga upp tre gånger per natt och räkna ner från 20 innan han slutar pinka.
Live märks det däremot att medlemmarna, som har ett förflutet i små indieband som The Format, har turnerat i över tio år före genombrottet.
De har stått på en scen förr.
Fun. blandar hiphopbeats och mainstreamindie och teatralisk rock.
Att de är för fjompiga för sina Queen-influenser och lika mycket hiphop som Ulrik Munther är kanske ett litet problem.
Funs gimmick att sänka tempot för att markera nästa fotbollsrefräng blir även tjatig i längden. Och covern på Rolling Stones ”You can’t always get what you want” skulle på sin höjd kunna övertyga juryn i ”X factor”.
Ny stor hitlåt
Men de har som sagt två bautastenar till låtar. Refrängen i ”We are young” kommer att vara obligatorisk på framtidens hitsamlingar om 10-talet.
Och frågan är om inte uppföljaren ”Some nights” kan bli ännu större? Redan i pausen före extranumret börjar publiken att vråla fram melodin. Sedan når allsången death metal-volym.
Fun.
Konsert på Debaser Medis, Stockholm. Bäst: ”We are young” och ”Some nights”. Sämst: Mer än så är det inte.