Local Natives bjuder på vackert vemod utan explosioner
Publicerad 2013-02-21
Local Natives har tagit ett rejält kliv framåt med färska albumet ”Hummingbird”.
Men live är det just de nya låtarna som håller Los Angeles-bandet tillbaka.
Local Natives och svenskarna har hittat varandra. En ömsesidig kärleksrelation som inte minst har blommat här i Göteborg. Från spelningen på Sticky Fingers 2010 och besöket på Way Out West samma år. I går berättade dessutom festivalen att amerikanerna kommer tillbaka till Slottsskogen i sommar.
Fler fans på plats
Just den omfamnande känslan från publiken är avgörande på Pustervik i kväll.
Det krävs fokus. För tre år sedan jämförde jag Local Natives med ett organiskt och levande 70-talsband men här är intrycket lite annorlunda.
Lokalen är större, det är fler fans på plats och tyngdpunkten ligger på bandets nya, mer återhållsamma skiva.
Behöver mer tid
Uppradade vid scenkanten med mikrofonerna limmade vid läpparna är melodierna och den överväldigande röstväggen fortfarande kärnan. Men det är mindre direkt. Bandet bygger snarare upp stora dramatiska stämningar än de utmärkande explosionerna. Det är vackert och vemodigt men inte lika spattigt medryckande.
Låtar som ”You & I”, ”Bowery” och ”Mt. Washington” övertygar redan. Men förmodligen behöver nya materialet, precis som på skiva, mer tid för att verkligen sjunka in i liveformatet.
Local Natives
Konsert på Pustervik, Göteborg. Publik: 750 personer, utsålt. Längd: 75 minuter. Bäst: Avslutande ”Sun hands” är förstås magnifik. Sämst: Det nya materialet är trögflytande live.