Han är på bra humör – men kör fel låtar
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-20
Van Morrison är aldrig ointressant
Konsert på Stockholm Jazz Festival, Stockholm.
Bäst: ”Behind the ritual”.
Sämst: Som vanligt allt han inte spelar.
Jag har sett Van Morrison rätt många gånger de senaste tjugo åren men frågan är om jag någonsin har upplevt mannen med rockens buttraste rykte på bättre humör än i kväll.
Joddlar och ler
The Belfast cowboy skrattar och ler flera gånger, joddlar (!), skämtar om Clint Eastwood och blir rentav riktigt snuskig när han freestylar som bäst i ”In the afternoon”.
Dessutom kastar han, totalt out of the blue, in en cover på Pink Floyds ”Comfortably numb” mitt i setet.
Det är aldrig ointressant att se Van Morrison.
Och det är dessutom länge sedan det var trevligare. För han har ett kul, synnerligen alert band med sig, som smittas av huvudpersonens pepp, och vi får delikata versioner av klassiska ”Vanlose stairway” och nya albumets mäktigaste spår, ”Behind the ritual”.
Svaga låtar
Men fokus ligger näst intill helt och hållet på material från de senaste 15 åren, och även om vare sig ”Fire in the belly” eller ”Magic time” är svaga låtar hör eran inte till Morrisons främsta och konserten sprakar sällan på riktigt allvar.
Synd. Förutsättningarna fanns ju.
Bara några fler av mannens många klassiker hade förmodligen räckt för att göra detta till en stor kväll.