Hon sjöng för fångarna

Helena Trus

Nu är Veronica Maggio aktuell med sin andra skiva

Hon är uppväxt i fängelsemiljö.

Gjorde scendebut på en piazza i Toscana.

I dag kan sångerskan Veronica Maggio, 27, leva på sin musik.

När Veronica var liten arbetade hennes mamma som sjuksköterska på ett fängelse. På dagarna höll Veronica sig sysselsatt genom att hjälpa fångarna med deras straffarbete. Redan där sjöng hon. Hennes bästa vän blev fången som kallades för Blixten.

Första gången halvitalienskan Veronica stod på scenen var hon tio år – på en piazza i en bergsby i italienska Toscana där hon och hennes familj bodde en tid.

Möttes i studion

I dag bor Veronica i en etta en bit bort från kafét i Vasastan i Stockholm.

Hennes pojkvän – och producent – ”Snook”-Oskar ”Kihlen” Linnros bor en station bort.

Deras vägar möttes under samarbetet med Petter och låten ”Inga problem”. Veronica letade efter en ny producent. Hon hittade både det och kärlek i ”Kihlen”.

– Det var väl ödet, säger Veronica.

2006 släppte hon debutsingeln ”Dumpa mig” som blev en hit och året efter vann hon en grammis för ”Årets nykomling”.

Hon bestämde sig för att album nummer två, ”Och vinnaren är...”, skulle bli motsatsen till det lugna och sobra.

– Jag hade så mycket mer att ge den här gången, framför allt att skriva texter. Men var också rädd för att det skulle misslyckas.

Hur är det jobba i hop med sin pojkvän?

– Vi började med en professionell relation så vi hade kvar de rollerna i studion. Man är mer sugen på att imponera på varandra. Man vill ju visa sig från sin bästa sida.

”Får inte bli självgod”

Vi börjar att prata om det som följer med två albumsläpp – kändisskapet.

– Ibland får man hejda sig så att man inte blir självupptagen och tar sig själv på för stort allvar.

Sedan första skivsläppet med ”Vatten & bröd” har Veronica tuffat till sig.

– Nu har jag gått ut med inställningen att det här är otroligt bra. I dag kan jag skratta åt en dålig recension.

Hur påverkas du av kändislivet?

– Jag är ingen ”Se & hör”-person som går omkring på mingel. Stockholm bara vimlar av folk som man har sett på tv, så folk är vana, säger hon.

Som offentlig person får hon också en överdos av den andra världen. På nätet.

Hon beskriver att folk kan vara skamlösa.

– Man får vara beredd på att bli hatad. Det är okej om folk tycker att jag är jätteful. I början blev jag förvånad, det var så elakt att jag fattade ingenting, säger Veronica.

Underlättar det att vara tillsammans med någon i samma bransch?

– Både och. Man blir ju inte imponerad av varandras jobb. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta jobba ihop. Om han står ut med mig står jag ut med honom.