För mycket groove

Whitest boy alive saknar melodier

Dreams (pop)

Erlend Øye från Bergen i Norge har blivit nästintill mytomspunnen i Popsverige. Som del av den lilla världen har många en Erlend Øye-i-Sverige-anekdot i bakfickan.

Jag var själv på Debaser, rockklubb i Stockholm, den kväll då Erlend kröp in under cigarettautomaten och gömde sig.

Sångaren i den akutsiska duon Kings of Convenience och tillika dj:n (mest känd för sin smakfulla musikmix för skivbolaget DJ Kicks) fascinerar.

Whitest Boy Alive är den trio som Erlend har bildat under sin tid boendes i Berlin. I bandets pressrelease beskrivs deras musik som: ”beautiful sounds of human interaction”.

Det är en talande beskrivning av den tid vi lever i när en vanlig bandsättning på trummor, gitarr, bas och sång beskrivs som något extraordinärt. Egentligen är ”Dreams” Erlends mest konventionella musikprojekt hittills.

Hans milda och anemiska röst berör alltid. Men den här gången är det för mycket monotont groove och för lite Kings of Convenience-melodier.

Bästa spår: ”Burning” (Lite Cure, lite disco. Perfektion.)

Jonna Sima