Popmusik som berör på djupet

Junior Boys

So this is goodbye (pop)

Det finns fortfarande, mer än tjugo år efter de elektroniska instrumentens breda genombrott, märkligt många som tycker att synthar inte är ”äkta”, som menar att elektronisk musik är kall och fattig på känslor.

Just de borde lyssna på kanadensiska Junior Boys andra album. De skulle förmodligen ha svårt att öppna öronen den här gången också, men frågan är om inte ”So this is goodbye” skulle lyckas bända upp hörselgångarna till slut.

För det här är popmusik som berör på djupet. Mjuk, melodisk och ofta dansant i all sin ödsliga minimalism, på ett sätt som torde locka fans av både Depeche Mode och The Postal Service.

Allt som var bra på debuten ”Last exit” har putsats fram ytterligare, det är renare och tydligare nu, och vemodet vilar lika tungt över delar av den här skivan som någonsin över Frank Sinatras mest sentimentala ballader.

Helt logiskt är också Sinatra-covern ”When no one cares” ett av de bärande spåren. Ett stycke svävande digital ensamhet som kan vara det blåaste vi får höra i höst.

Bästa spår – ”Count souvenirs”.

Håkan Steen