Visst, Paris kan... kuttra

Men tack vare duktiga producenter låter Paris Hiltons debut oväntat bra

Paris (pop)

Vad är den vanligaste frågan om Paris Hiltons debutskiva?

Jo, de flesta undrar om hon kan sjunga.

Det är inte lätt att svara på.

Plastdrottningen Paris sjunger inte. Hon viskar och kuttrar om sig själv och kärlek och fester och förhållanden.

Men samtidssymbolens röstresurser har egentligen inget med saken – eller skivan – att göra.

Det handlar om klassisk och självupptagen konsumtionspop. Låtarna är Hiltons svar på McDonalds storsäljare ”Happy meal”. Just därför inbillar jag mig att skivan är en träffsäker sammanfattning av hennes varumärke och person.

Och ur samma synvinkel är ”Paris” precis lika ärlig och personlig som vilken orakad trubadur som helst.

Paris Hilton vill nå ut till en så bred målgrupp som möjligt. Hon tänker lägra varenda radiostation och bjuder därför på hiphop, rock, disco, reggae och lugna favoriter och ... lite till.

Nej, det är knappast nåt mästerverk.

Men tack vare producenter som Scott Storch – han kallas ofta för Dr Dres främste lärjunge – låter det oväntat bra.

Och, tja, dyrt.

Bästa spår: ”Turn it up”.

Markus Larsson