Blige hittar helt rätt i fish'n'chips-soulen
Publicerad 2014-11-26
SOUL ”Det är fantastiskt hur en pakistansk sångare från Watford och en judisk producent gör något som skulle kunna beskrivas som svart musik”.
Producenten Sam Romans berättar om samarbetet med Mary J Blige, men ringar i samma mening in varför man i London kan äta vietnamesiska grodlår, prova japanska mockasiner och köpa ugandiska fältinspelningar från 30-talet på nypressad vinyl, utan att ens behöva byta postkod.
Och ger samtidigt sannolikt svaret på varför ”the queen of hip-hop soul” i somras valde att spela in sitt trettonde studioalbum i St John's Wood och Kentish Town, snarare än i New York eller Los Angeles.
En förändring var nödvändig. Mary J Blige ägde nittiotalet, men har sedan ofta fastnat i tråksoul. När hon först gifte hiphop med soul på klassikern ”What’s the 411” var de två dudesen i den brittiska house-duon Disclosure knappt födda. I fjol träffades London-bröderna och Blige genom remix-samarbetet ”F for you”. Mötet blev startskottet för New York-sångerskans utflykt till de brittiska öarna.
Resultatet är en trevlig fish'n'chips-soul. Det är inte bara ett spexigt uttryck ryckt ur luften. Att konsumera den brittiska pub-klassikern var ”en viktig del av London upplevelsen”, berättar souldivan i en intervju med The Guardian. På producentlistan står dessutom några av fish'n'chips-soulens främsta förvaltare: Sam Smith och Emeli Sandé.
Fish'n'chips-soulen föddes med Amy Winehouse. Adele tog den vidare och i dag låter nästan varje ny artist som sajnas av ett brittiskt storbolag ”lite som Sam Smith”.
Doo-wop-iga introt ”Therapy” är en uppenbar vink till Winehouse ”Rehab”. ”Why would I spend the rest of my days unhappy/When I can go therapy two times a day”, sjunger terapi-soulens mästarinna.
Sedan följer en rad klassiska Blige-ballader innan Disclosure kommer in och fuckar med MJB:s trygghetszon i ”Right now” och ”Follow”. Musiken påminner då om nittiolshouse och gospel. Genren passar Blige som handen i Gucci-handsken, men jag önskar att hon oftare vågade löpa linan ut.
Om 43-åringen stannar i London, brer Marmite på morgon-toasten och dricker ljummen ale på förmiddagen kommer hennes nästa album att bli f-ing briljant.
BONUS
BÄSTA SPÅR: ”Whole damn year” - skriven tillsammans med Emeli Sandé – är en uppslitande ballad om hur månadernas skiftningar skiter i ett brustet hjärta.
LYSSNA OCKSÅ PÅ:
Duffys ”Rockferry” är min favorit inom fish'n'chips-soulen. Och ”Warwick Avenue” är albumets raraste ärta.
VISSTE DU ATT…
Mary Jane har sålt 50 miljoner album och vunnit nio Grammys. Hon har till och med vunnit en award för sin egen parfym.