Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

En bra låt - sedan är det slut

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2002-02-20

Cranberries

Plats: Arenan, Stockholm. Publik: Cirka två tusen. Längd: Bortåt två timmar. Bäst: "Zombie". Sämst: Praktiskt taget allt det andra.

De börjar med "Zombie".

Sen är det i princip slut på det roliga.

Dolores O"Riordan räddar konserten.

Jag vet inte om det är så fruktansvärt roligt ens under den öppningen.

Men "Zombie" är i alla fall en bra låt och även om jag förstår att irländarna är hjärtligt trötta på sin enda stora hit och vill få den överstökad hade det varit trevligt om de kunnat spara lite mer på krutet.

För i övrigt är det inte så mycket bevänt med Cranberries-repertoaren.

Vi får två långa timmar av utfyllnad, någon enstaka gång upplyst av en snygg melodislinga eller en refräng med snyggt häng.

Inte kul.

Det verkar dessvärre de flesta av bandmedlemmarna hålla med om.

Kompet består av en osedvanligt kritvit och hängig samling surkartar som såvitt jag kan se inte kostar på sig ett enda leende, eller ett enda danssteg, under hela kvällen.

Det är tur de har Dolores O"Riordan längst fram. Man kan tycka vad man vill om hennes gälla, för att inte säga direkt skrikiga, röst men hon räddar faktiskt konserten från total kollaps med sin inlevelse och sin karisma.

Tranbären har kanske inte ruttnat ännu.

Men de börjar bli övermogna.

Per Bjurman

Följ ämnen i artikeln