Isländska Hatari: ”Att hålla Eurovision i Israel är enormt politiskt”

Nöjesbladet träffar bandet som provocerat EBU och värdlandet så att de hotats med diskning

Torbjörn Ek

TEL AVIV. Att ens hålla Eurovision i Israel anser isländska Hatari är politiskt.

EBU har hotat dem med diskning – och nu spekuleras det i att bandet planerar en kupp i finalen.

– Ingen kommentar över huvud taget. Topphemligt, säger Matthías Tryggvi Haraldsson.

Som enda deltagande akt i årets Eurovision song contest har isländska bandet Hatari valt att ägna sin tid i Tel Aviv åt att försöka sätta ljus på den väpnade konflikten mellan Israel och Palestina.

För det har bandet anklagats för att vilja föra in politik i tävlingen och också hotats med diskvalificering om de inte upphör med vad arrangören EBU menat har varit politiska utspel.

Men när Nöjesbladet träffar Hataris sångare Klemens Hannigan och Matthías Tryggvi Haraldsson slår de tillbaka:

– Att hålla den här tävlingen i det här landet utan att föra de problem som vi ser så tydligt på tal är enormt politiskt, säger Matthías.

Det är också han som pratar mest under intervjun.

– Eurovision borde hållas i en anda av fred och enighet, men den bild vi har av det här landet efter att ha besökt Betlehem, Hebron och andra platser på Västbanken är att Eurovision inte bara kan få pågå som att ingenting har hänt. Det borde inte få vara ett verktyg.

Ett verktyg?

– Jag tycker inte att vi ska gå djupare in på exakt den punkten för som jag har berättat för dig så har EBU sagt till oss att vi nått gränsen för vad de tolererar.

Matthías tystnar och Klemens fyller i:

– Vi har träffat massor av extremt intressanta personer, artister från både Israel och Palestina, aktivister. Det var verkligen varit ögonöppnande,

Hur svårt har det varit att hela tiden vakta sin tunga med vad ni säger och inte säger under den här Eurovision-perioden för att inte riskera att diskas?

– Det svåra har varit att förstå var gränsen går, för ingen tycks veta. Inte ens Jon Ola Sand (Eurovisions högsta chef, reds anm), säger Matthías.

Ni visste om att Eurovision skulle hållas i Tel Aviv när ni ställde upp i den isländska uttagningen, varför gjorde ni det då?

– Vi kände att det finns en plattform här som behöver och måste användas för att upprätthålla en kritisk diskussion. Det kan inte bara få pågå som om ingenting har hänt, säger Matthías.

Under intervjun bär de kläder och smycken från det palestinska klädmärken Trashy Clothing.

– Vi har köpt de online. Det är jätteviktigt att påpeka, säger Klemens.

På scenen uppträder de i lack- och läderkläder inspirerade av BDSM-kulturen.

– Trots att vårt nummer är aggressivt och provokativt samtidigt som vi pratar om fred och enighet så känner vi att vårt budskap bäst kommer fram genom att vi presenterar det vi är oroliga för kan hända. Vi vill få fram ett fredsbudskap genom att låta vår låt provocera fram en känsla av orättvisa och få folk att enas för att stoppa hatet som är på uppgående, säger Klemens.

Eurovision har alltid använts för politiska syften på ett eller annat sätt, känner ni att ni har blivit orättvist behandlade för att ni vill sätta ljuset på något som pågår i det land vi faktiskt är?

– Ja. Jag tycker inte att vi har varit särskilt frispråkiga. Vi har varit väldigt diplomatiska. Vi har bara beskrivit den verklighet som vi har sett. Så att våra kommentarer tolkas som högst politiska eller extremt frispråkiga eller uppviglande visar bara att vi har slagit an en nerv. Men det visar också hur suddig gränsen är över vad som är politiskt eller inte och vad som borde tillåtas i tävlingen, säger Matthías.

Inför lördagens final har det spekulerats i att Hatari planerar en kupp i direktsändningen.

– Ingen kommentar över huvud taget. Topphemligt, säger Matthías och bjuder på intervjuns första leende.