Fel låt vann men rätt land segrade
Markus Larsson om Ukrainas vinst i Eurovision
TURIN. Vann rätt låt?
Kanske inte.
Men rätt land segrade.
Det slutade som väntat.
Ukraina låg fyra efter att jurygrupperna hade redovisat sina röster, och därmed var det i princip klart.
Hade Kalush Orchestra bombat där kunde det kanske ha slutat annorlunda.
Men årets tävling avgjordes inte i Turin.
Den avgjordes när Putin rullade in stridsvagnarna över den ukrainska gränsen.
Några ord om tittarnas röster. Det är alltid suverän och skoningslös tv när länderna får sin dom. Momentet får tolv poäng varje år.
Schweiz lyckades bland annat med vad som länge kallats för att ”göra en Storbritannien” – bidraget fick noll poäng av folket.
Cornelia Jakobs och Sverige klarade sig i sin tur alldeles utmärkt. ”Hold me closer” blev tvåa hos juryn och sexa hos folket. Den sista minuten av framträdandet i finalen var ruskigt bra.
Och det hade varit rätt beskt om Cornelia hade ramlat ner i källaren.
”Hold me closer” kan vara det bästa bidraget som Sverige har skickat till Eurovision song contest sedan ”Euphoria” med Loreen.
Det kan, som alltid, dröja länge innan SVT kan visa upp en lika lyckad kombination av låt, nummer och artist.
Ett annat år skulle det kanske ha gått ännu bättre, men den tanken blir bara hypotetisk.
Det är inte enkelt att komma så högt som fyra i den här villervallan. Fråga Tyskland.
Men det här var Ukrainas kväll, och inget annat.
Kalush Orchestra har varit guldfavoriter innan tävlingen började och det var heller inget snack när samma tävling var över.
Ett annat år som inte präglas av den ryska invasionen skulle det antagligen ha sett annorlunda ut.
Ukraina kommer alltid högt i Eurovision. Det kan vara lätt att glömma bort det just nu.
De slutar sällan utanför topp tio. Och bidraget ”Stefania” hade definitivt varit med i matchen alldeles oavsett.
Men hade den vunnit med de här marginalerna? Högst tveksamt.
Det innebär att man kan lägga ner alla föreställningar om att Eurovision är en opolitisk tävling och sjunga dem till sömns.
Det är, och har alltid varit, en politisk show i större eller mindre utsträckning. I många länder är Eurovision, som bygger på och bärs upp av kärleken till och från hbtqi-publiken, politisk enbart för att den existerar.
Det skadar inte heller evenemanget nämnvärt utan gör tävlingen mer intressant. Det vore naivt att tro att Eurovision kan arrangeras och bli en isolerad bubbla där verkligheten aldrig påverkar resultatet.
Just i år hade det nästan känts konstigt om ett annat land än Ukraina fått stå där med sin flagga i segerkonfettin.
Eller till och med fel och skevt.
Vem skulle annars ha varit där? En TikTok-astronaut från Storbritannien?
Det här var Ukrainas år tack vare onda omständigheter. Det var också den perfekta slutbilden i en sändning som inleddes av John Lennons och Yoko Onos ”Give peace a chance”.
Och det är fint och vackert att landets bidrag till slut fick ett stort stöd i tävlingen.
Om medkänsla tar guld finns det inget att klaga på.
Musiken hade ändå ingen betydelse i år.
Det slutgiltiga resultatet:
- 1. Ukraina 631
- 2. Storbritannien 466
- 3. Spanien 456
- 4. Sverige 438
- 5. Serbien 312
- 6. Italien 268
- 7. Moldavien 253
- 8. Grekland 215
- 9. Portugal 207
- 10. Norge 182
- 11. Nederländerna 171
- 12. Polen 151
- 13. Estland 141
- 14. Litauen 128
- 15. Australien 125
- 16. Azerbajdzjan 106
- 17. Schweiz 78
- 18. Rumänien 65
- 19. Belgien 64
- 20. Armenien 61
- 21. Finland 38
- 22. Tjeckien 38
- 23. Island 20
- 24. Frankrike 17
- 25. Tyskland 6