Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Keanus krav: Strula inte med mitt utseende

Det finns all anledning att inte lita på filmbolagen

Keanu Reeves.

KRÖNIKA. För många år sedan gjorde Keanu Reeves klart i sina kontrakt att hans utseende inte får manipuleras digitalt.

AI används allt mer i filmbranschen. Kanske är det fler som borde ha Keanu-kontrakt.

För en sak är säker. Filmbolagen är inte att lita på.

Det var en tårdroppe som fick bägaren att rinna över.

Keanu Reeves upptäckte någon gång i slutet av 1990-talet, eller början av 2000-talet, att i en filmscen hade någon animerat dit en fejk-tår i hans ansikte.

Reeves reagerade mot teknologin och tänkte att om allt bara läggs till i datorn efteråt blir han till sist totalt överflödig, berättade han nyligen i en intervju i Wired. ”Matrix”-stjärnan såg till att styra upp det i sina framtida kontrakt, där han krävde att hans utseende inte får manipuleras.

Långt innan AI-debatten sköljde över oss denna vår har teknologin använts i Hollywood. Till viss del är det inga konstigheter. Det finns en rad områden i skapandet av en film, marknadsföringen och publikanalysen där AI utan tvivel kommer att användas mer framöver, med syfte att kapa kostnader och effektivisera processer.

Men sedan har vi det här med mänsklig kreativitet. Visuella effekter och idéer till filmer är resultatet av våra hjärnor i arbete.

Lärde sig arbeta med AI-tekniken

När det gäller det förstnämnda är AI på många sätt en naturlig del av teknikens framsteg, precis som när det blev möjligt att se levande dinosaurier på vita duken i ”Jurassic Park” (1993).

Flera av de briljanta specialeffektsmakarna som var med då kände en ångest över att tekniken skulle springa ifrån dem, men så blev det inte riktigt. De anpassade sig, lärde sig arbeta på ett nytt sätt och dessutom används äldre tekniker fortfarande i nya filmer.

AI är ovärderligt när ansikten ska föryngras och röster återskapas. Det används i den nya Indiana Jones-filmen som har flera scener där Harrison Ford spelar en yngre version av äventyraren.

Den yngre Indiana Jones (Harrison Ford) i sommarens storfilm.

AI användes för att skapa rösten till Darth Vader i miniserien ”Obi-Wan Kenobi”. Replikerna är datorgenererade, baserade på röstprov från den 92-årige James Earl Jones. Till skillnad från Reeves i ovanstående exempel har både Ford och Jones tillåtit dessa ”ingrepp”.

Faran med detta, att deepfakes blir alltmer övertygande, är uppenbar. Det kommer att finnas allt fler tillfällen då tekniken används utan de inblandades tillåtelse, med lömskt uppsåt. Det är en utmaning för hela samhället.

Oroliga för att bli ersatta av AI

Vad gäller manusförfattandet är AI-frågan en av anledningarna till den nuvarande strejken i Hollywood. Manusförfattare är oroliga över att bli ersatta av allt mer övertygande AI-program, även om vi inte är där än.

Det är en lite luddigt definierad oro. Men den är naturlig, särskilt när filmbolagen vägrar ta oron på allvar. Det enda man vill gå med på är att ha ”löpande samtal” med fackföreningarna om teknikens utveckling.

Med andra ord, kanske vill Disney ha en originalröst som skriver nästa Marvelfilm, eller kanske vill de lika gärna att ett AI-program värker fram ett manus som känns ”good enough”, vem vet.

Det går inte att lita på filmbolagen. De kommer att lockas till frestelser. Därför är det värt att kämpa för att sätta vissa garantier på pränt. Det är långt fler än Keanu Reeves som känner så.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.