Underhållande och charmig comeback av Moodysson
Uppdaterad 2013-10-11 | Publicerad 2013-10-10
Så många får Vi är bäst!
dramakomedi Med trion ”Fucking Åmål” (1998), ”Tillsammans” (2000) och ”Lilja 4-ever” (2002) filmade Lukas Moodysson sig inte bara rakt in i den svenska folksjälen, utan skaffade sig fans runt hela världen.
Med ”Ett hål i mitt hjärta” (2004) och ”Container” (2006) skrämde han sedan bort så många i sin publik, att de struntade i att se mångbottnade och grovt underskattade ”Mammut” (2009).
”Vi är bäst!” är inte bäst, men en charmig, underhållande och lite tankeväckande ”comeback”.
Förlagan är en serieroman av hustrun Coco Moodysson, ”Aldrig godnatt”. En självbiografisk historia om hennes liv som 13-årig punkare i Stockholm 1982. Filmen följer i stort sett boken, med lite ändringar och utvikningar.
Bobo (Mira Barkhammar) är osäker på sig själv, inte minst hur hon ser ut. Pappan har flyttat, mamman är mest ute och festar och raggar karlar. Fiskpinnar i brödrosten är en typisk middag. Klara (Mira Grosin) är mer självsäker och kaxig. Hedvig (Liv LeMoyne) kommer från ett kristet hem, med allt vad det innebär. Vi får följa trion i plugget, på fritidsgården, när de möter killar, första fyllan, i trassel med föräldrarna och när de ska bilda ett punkband.
Amatörerna i huvudrollerna är makalöst bra. Här finns inte en min, blick eller replik som känns fel, trovärdigheten är total. Som vanligt tar Moodysson ställning för barnen mot de frånvarande, eller mentalt frånvarande, föräldrarna. David Dencik gör en kul krumelur som en av papporna. Och Anna Rydgren är ett riktigt fynd i rollen som Bobos mamma. Hennes relation till dottern hade dock Lukas Moodysson gärna kunnat få utveckla lite grann.
Det finns stundtals en härligt ”Fucking Åmål”-liknande känsla i filmen. Men som helhet är det inte fullt lika omvälvande och engagerande. Men man blir på gott humör. Till det bidrar inte minst all tidstypisk musik, bland annat Ebba Grön, KSMB och Ulf Lundell, och en härlig detaljrikedom när det gäller prylar och kläder. Och tveklöst har filmen också en undertext, som väcker tankar om mobbning och utanförskap.
Ingen i den åldern som de filmen handlar om, bör missa ”Vi är bäst!”. 1982 eller 2013, känslorna är nog ungefär de samma.
SE OCKSÅ: ”Paradis: Hopp”. Ulrich Seidls film skildrar också 13-åriga tjejer, fast på bantningsläger i Österrike.
VISSTE DU ATT… filmen efter Venedig, Toronto och Zürich, även ska visas på filmfestivaler i Rio de Janeiro, Reykjavik, London, Warszawa, Tokyo, Lübeck, Vilnius och Sevilla?
JUST NU… är David Dencik även aktuell i
Lisa Langseths ”Hotell”.