Övertydlig och stressig skräck
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-11-26
Devil
SKRÄCK Det börjar lovande. Retroinspirerad skräckmusik över snygga åkningar mot upp- och nedvända skyskrapor som understryker att i den här stan är någonting åt helvete fel. Bokstavligt talat.
För det handlar om djävulen. En av mina favoriter bland skräckfilmsfigurer. På något sätt är han närvarande i en hiss som fastnat och där fem främlingar nu tvingas kämpa mot panik och klaustrofobi.
Nackhåren gör sig redo att resa sig. Har M Night Shyamalan, som skrivit storyn, återfått vettet?
Men, nej. Kroppsfjunen lägger sig snällt till rätta när övertydligheterna radas upp. Intrigen stressas fram och en enerverande berättarröst sätter i gång och moralpredikar om att människan är av naturen ond. Och så vidare.
På temat instängd med egna eller andras demoner rekommenderas i stället höstens geniala klaustrorulle ”Buried”.