Mer saga än superhjälte

Emma Gray Munthe

Men Hellboy – The Golden army lider av uppföljarsjukan

Amerikansk serietidningsfilm av Guillermo del Toro, med Ron Perlman, Selma Blair m fl

I ”Hellboy – The Golden Army” har Hellboy blivit lite väl förtjust i sin egen berömmelse, och flickvännen tjatar och gnatar om att han felprioriterar och borde städa mer. Annat i Hellboys värld är sig annars ganska likt sedan sist: byrån för paranormal forskning och försvar är fortfarande igång, och Hellboy kallas fortfarande in när man behöver utrota demoner eller annat.

Men, tonen är en helt annan jämfört med den i den första filmen. Det här lutar betydligt mer åt saga och fantasy än åt traditionell superhjältefilm, och Guillermo del Toro har tagit ut svängarna och låtit sitt allra mest sagoälskande jag komma fram. Det fullkomligen kryllar av olika väsen, filurer och figurer när Hellboy och hans gäng måste rädda mänskligheten. Denna gång genom att förhindra att en armé med guldsoldater - som aldrig känner hunger och aldrig kan stoppas - hamnar i fel världsherraväldedrömmande mans händer.

Gillar man den typen av sagoelement som del Toro kryddade överskattade "Pans labyrint" med blir det här bitvis en fest för ögonen, men personligen tycker jag att han tagit i lite väl mycket på den fronten. På det stora hela lider filmen av uppföljarsjukan. Hela tiden mer, snabbare, högre och sällan en lugn stund. Mindre Ron Perlmansk stenansikte-humor, mer fart och fläkt och action bestående av halvfåniga kampsportsscener. Jag saknar helt klart stämningen från den första filmen.