Chocken är borta – bara äckel finns kvar
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-11-05
Jackass 3D
”HUMOR” 2002 ringde och ville ha tillbaka sin neanderthalar-slapstick på storduk. Denna gång i 3D.
Men förutom att en och annan penisattrapp kommer susande mot dig i biostolen så är det mesta som förr. Det är smärta och kroppsvätskor, det pruttas i trumpeter och – the story of Jackass – pissas i motvind. Denna gång tajtare paketerat. Ett slags maxad hyllning till de dryga tio år som gått sen starten.
Och det är tydligt att de åldrande männen är nostalgiska över svunnen tid. Som om de själva ifrågasätter hur de fortfarande orkar. Eller som Steve-O uttrycker det sekunderna innan han får en baseboll i skrevet: Varför är jag Steve-O?
De som skrattar har svaret. För mig stannar det numera vid några garv över dolda kamera-pranksen på stan. I övrigt är chockeffekten borta. Kvar är äckel. Tanken på suggan som äter äpple ur Preston Lacys rumpa får mig att överväga evig fasta.