Drömsk skitighet
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-19
till En profet
BROTT/DRAMA Den unge araben Malik El Djebena är något av ett blankt papper när han checkar in på fängelset för att avtjäna sina sex år. Han har ingen familj, ingen tro, inga vänner, inga fiender, inga kunskaper, och inga preferenser.
Det dröjer dock inte längre förrän han tvingas att börja springa den korsikanske bossen César Lucianis blodiga ärenden, och snart agerar Malik uppassare åt fängelsets maktelit.
Men Malik, som är en god observatör, lär sig spelet snabbt. Han diskar visserligen Césars kaffekoppar utan att klaga, men lägger samtidigt ut krokar hos både araber och zigenare, gör sina egna affärer – både innanför och utanför murarna – och går från gröngöling till professor i kriminellt snille på bara några år.
Jacques Audiards Oscarsnominerade ”En profet” är en rå, skitig och realistisk, men stundtals också smått drömsk, fängelsefilm, som förtjänar att sälla sig till genrens klassiker.
Och Tahar Rahim – som spelar gangsterentreprenören Malik med en återhållsamhet som lämnar tittaren i ständig ovisshet om var karln egentligen står – har en utstrålning som borde kunna ta honom till Hollywood och tillbaka flera gånger om.