Petit, 66: Jag går på lina sex dagar i veckan

Magnus Sundholm

”Jag erkänner inte döden – jag erkänner livet”

NEW YORK. Det tog Philippe Petit 45 minuter att gå på lina mellan de båda skyskraporna på Manhattan.

Det tog betydligt längre för Hollywood att göra film av händelsen.

– Från det att regissören Robert Zemeckis först ringde mig tills jag såg det färdiga resultatet gick det nio år säger Petit till Nöjesbladet.

Han har inte långt till ­intervjun på Manhattan­hotellet. Sedan balansakten som fångade en hel värld för 41 år sedan är han bosatt någon timme utanför stan.

– Jag har en lina spänd mellan två träd i trädgården. Jag går fortfarande på den varje dag, sex dagar i veckan, säger den hyperaktive 66-åringen.

Konsult första åren

– Först var jag nervös. Jag var med som konsult i början men de sista åren hade jag väldigt lite med filmen att göra. Men jag skulle ­inte vara här i dag om jag inte gillade den.

Han säger att han tillbringade åtta månader i New York som gatujonglör och ­underhållare innan han gav sig upp i tornen.

– Inget där ­uppe var planerat. Jag gjorde det inte för berömmelse ­eller pengar. De sa att jag slog rekord. Det var inte ­målet. Jag ville bara göra det.

På frågan om han inte var rädd för att dö lägger han ut texten.

– Det ordet finns inte för mig. I stället är det livet. Jag erkänner inte döden. Jag ­erkänner livet. Och när jag tar tag i balansstaven vet jag redan i själ och hjärta att jag ska klara det. Om inte hade det varit omöjligt att ta första steget.

”Riskerar inte livet”

– Jag riskerar inte mitt liv. Jag gör något som kanske är underligt. Men jag bär mitt liv mellan byggnaderna och jag tror att yoga är ­inspirerat av det jag gör. Så tack för frågan, men jag ­uttalar inte det ordet.

Petit uppträder fort­farande som underhållare och lindansare både ”hemma” och ute i världen.

– Precis som filmen visar tar jag min hatt och min väska och ger mig ut i New Yorks parker. Jag kommer att fortsätta tills min kropp vägrar lyssna.

Han skrattar och balanserar sin svarta topphatt på näsan.

–Fast det kommer ­antagligen aldrig att ske.