”Alla såg mig som en tönt”
Publicerad 2011-11-16
Robert Pattinson till Nöjesbladet om tonårstiden, efterhängsna fotografer, nya filmen och sina tokvilda fans
Vampyrrollen gjorde Robert Pattinson till en av världens mest eftertraktade män.
Men baksidan är att privatlivet har försvunnit och fotografer följer varje steg han tar.
– Jag skulle gärna vilja mörda dem för att vara ärlig, säger han till Nöjesbladet.
Både tonårsflickor och medelålders mammor dyrkar honom. Han kan knappt gå ett steg utan en svans av paparazzis efter sig.
Efter att Robert Pattinson, 25, landade rollen som vampyren Edward Cullen i ett av vår tids största fenomen - "Twilight" - har hans liv förändrats totalt.
Inför premiären av den nästa sista filmen i "Twilight"-serien, "Breaking dawn", besökte Robert Pattinson Stockholm.
”Extremt nyfiken”
Efter en kväll med middag och barbesök i Stockholmnatten sitter han på anrika Grand Hôtel, iklädd en stickad tröja från sitt svenska favoritmärke Acne.
Robert Pattinson är trött och ber artigt personalen om kaffe.
– Både mjölk och socker, tack, säger han.
Koffeinet verkar göra honom både pratsam och ärlig.
– Jag är extremt nyfiken på vad folk kommer att tycka om den här filmen. Den är så annorlunda från de andra filmerna. "Breaking dawn" är nästan som psykologisk skräckfilm, säger han och fortsätter:
– Den första delen handlar om övergången från att vara tonåring till att bli vuxen.
”Var en tönt”
"Breaking dawn" bygger på den fjärde och sista boken i "Twilight"-serien och det är den första delen som har premiär i dag.
Själv var Robert Pattinson mest skärrad över att spela in sexscenen.
– Resten av skådespelarna tränar väldigt mycket och jag har egentligen aldrig gjort det. Det var faktiskt det jag tänkte mest på under sexscenen. Jag hade ett sexpack i två dagar. Men nu kommer jag aldrig mer att träna igen, säger han och skrattar.
Men Robert Pattinson har inte alltid varit tjejfavoriten. Inte förrän han fyllde 12 år hamnade han in en skola med både killar och tjejer i klassen.
– Jag hade en väldigt tråkig tonårstid. Jag försökte desperat att vara annorlunda så alla såg mig som en tönt. Jag skickade sms till tjejer i skolan som svarade: "skicka aldrig mer sms till mig". Sedan spred de ut på skolan att jag var konstig. Det var därför jag började med drama. Då kunde jag tillhöra en grupp utanför skolan, säger han.
Tror du att tjejerna från skolan ångrar sig nu?
– Nej, jag tror att det helt klart skulle stå fast vid att jag är en tönt.
Har bytt liv
Sedan "Twilight" hade premiär 2008 har Robert Pattinsons liv förändrats dramatiskt. Att handla en liter mjölk eller gå ut med kompisarna och ta en öl är inte längre något självklart.
– Jag byter bilar, som maffian. Det är lite som att bli förföljd av polisen. Jag tror att jag skulle bli en bra brottsling nu. Jag har 40 sekunder på mig när jag går in i en byggnad innan någon känner igen mig. Om jag går till en bar kommer något att hända inom 20 minuter, säger han.
I bland blir det rent av farligt. Förra året gjorde Robert Pattinson en bilresa genom USA med två vänner. De hamnade i en liten stad i Texas en kväll och gick till en bar.
Det slutade i tumult.
– Det var helt galet. Över 2500 personer hade samlats utanför baren och jag var där med mina vänner. Vi hade ingen säkerhetspersonal. Polisen fick komma och vi fick poliseskort.
Men Robert Pattinson har en strategi för att kunna gå ut oigenkänd.
– Jag väljer att gå till ställen där ingen känner igen mig. Jag går till ställen där väldigt gamla människor går ut. Det funkar. Men de bästa ställena att gå till i städer är Chinatown eller Koreatown. Där känner ingen igen mig. Det är roligt, säger han och fortsätter:
– Men det jag kan sakna är att gå runt på gatorna och möta främlingar och inte vara orolig. Om jag skulle gå till Starbucks och prata med någon i kön skulle alla vända sig och börja peka.
”Vill köra över dem”
Trots att Robert Pattinson skrattar ofta, är det tydligt att livet som superkändis inte är helt lätt.
– Det enda fotograferna vill är att jag ska tappa humöret och slå till dem, för då kan de stämma mig på allt jag har. De gör allt för att man ska vilja ge sig på dem, men jag kan bara förlora på det, säger han.
I stället är det Pattinsons vänner som ger igen.
– De hamnar i bråk med fotograferna och jag är så avundsjuk på dem för jag vill också kunna gör det. Jag förstår alla de kändisar som blir tokiga och tappar kontrollen.
Känner du för att slå fotograferna?
– Ja, jag skulle gärna vilja mörda dem för att vara ärlig. De är som flugor och de har man inga problem att döda när de surrar runt en. Det här är exakt samma sak, förutom att de är människor då. När de står framför min bil är jag en halv millisekund från att köra över dem allihop, säger han och fortsätter:
– Jag vet att det kommer att hända en vacker dag. Fast då kommer jag väl att känna att det var ett misstag att döda 20 personer.
Robert Pattinson tystnar en stund och tittar ner i bordet.
– Men samtidigt är det här det coolaste jobbet jag kan tänka mig, säger han.
Robert Pattinson om...
... att satsa på musikkarriären som han håller på med parallellt med skådespelarjobbet:
– Jag klarar av kritik när det gäller film. Man kan skylla på en massa andra om kritiker inte gillar filmer. Det finns en regissör, manusförfattare och hundra andra anledningar. Men när det gäller musik är det helt och hållet du. Det är både bra och dåligt. Huvudanledningen till varför jag inte skulle släppa ett album är för att 10 000 kritiker redan sitter runt om i världen med varsin kniv framme innan de ens har hört det. Om jag någonsin skulle släppa ett album skulle jag göra det under pseudonym och aldrig berätta att det var jag. När det väl får bra kritik skulle jag skrika: ”idioter!”.
... den manliga konkurrensen i Hollywood:
– Det är nervöst att träffa någon känd skådespelare som vet vem du är, för de dömer dig. Om man träffar skådespelare som är lite äldre än en själv så konkurrerar vi om samma roller, så de gillar antagligen inte dig.
... framtiden:
– Om jag får jobba med saker som jag är intresserad av så är jag nöjd. Folk kommer alltid att döma dig på ett eller annat sätt. Man får bara försöka göra fler saker som man tycker är roliga än tråkiga så får man ett bra liv.