Surrealistiskt filmkonstverk
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-03-04
Black swan
PSYKOLOGISK THRILLER Den experimentella regissören Darren Aronofskys senaste film utspelar sig bakom kulisserna på ett balettsällskap i New York, där rigorös självdisciplin, stenhård konkurrens, urskiljningslös perfektionism, fysisk späkning, skitsnack, missunnsamhet och blodiga tår sitter i väggarna.
I centrum står Natalie Portmans magra, socialt aviga och tillknäppta dansös Nina Sayers, som får sitt livs chans till ryktbarhet då hon blir utvald till frontfigur för den nya uppsättningen av klassikern ”Svansjön”, i spåren av att kompaniets regerande prima ballerina Beth ( Winona Ryder) tvingats i pension.
Den manipulative och sexuellt aggressive regissören Thomas ( Vincent Cassel) är dock inte övertygad om att Nina kommer att klara av att dansa rollen som den passionerade och sluga svarta svanen lika bra som den oskuldsfulla vita svanen, som ju är mer lik henne själv. Och pressen och kritiken från honom blir snart – tillsammans med Ninas besatthet av tanken på att den nyinflyttade, sensuella dansösen Lily ( Mila Kunis) är ute efter hennes jobb – för mycket för vår skira ballerina.
Den psykiskt labila Nina – som redan från början led av ett destruktivt självskadebeteende och ett i allra högsta grad osunt förhållande till sin kvävande mamma ( Barbara Hershey) – drabbas av allt tätare vanföreställningar, tills gränsen mellan dröm och verklighet är mer eller mindre helt utsuddad, och hon blir spritt språngande galen.
”Black swan” är måhända inte en film för alla. Särskilt den sista akten är en pompöst utflippad studie i vansinne som säkert kan alienera en del tittare.
Men för dem som uppskattar Aronofskys skruvade värld är det här en vacker, obehaglig, erotisk, klaustrofobisk och mästerligt fängslande cineastisk resa, som är minutiöst genomtänkt ner i minsta detalj, och skildrar det fria fallet ner i galenskap bättre än vad någon annan film har gjort på mycket länge.
”Black swan” är ett surrealistiskt konstverk – och nyligen Oscarbelönade Natalie Portman är knäckande bra i rollen som är en av hennes karriärs absoluta höjdpunkter.
Det här är en maffig filmtjottablängare mellan lysmaskarna, helt klart.