”Ted 2” provocerande men aldrig ointressant
Publicerad 2015-07-17
Så många plus får nya filmen av Seth MacFarlane
KOMEDI Det är tre år sedan en datoranimerad nallebjörn erövrade världen med en komedi som charmade både kritiker och publik. ”Ted” hälsades som ett tecken på att Seth MacFarlane, skapare av den hejdlöst populära tv-serien ”Family guy”, även kunde det här med filmer.
Snabbspola fram till nu och vi kan konstatera att helt smidigt har det inte gått för MacFarlane sedan dess. Han var en besvikelse som värd för Oscarsgalan och senaste komedin ”A million ways to die in the west” (2014) hade
roliga idéer för en timme men körde sedan i diket.
Seth MacFarlane är en enorm talang som är rolig och fräck, älskar popkultur, den gamla tidens Hollywood och fanboyvärlden som han gärna driver med skoningslöst. Det är när hans grabbighet får överhanden i form av lite väl tjatiga skämt om knark och porr, och publiken inte skrattar lika högt längre, som hans kritiker ser en chans att slipa knivarna. Han behöver gå på några nitar ibland, lära sig en läxa, för lat kan han sannerligen bli.
Den här uppföljaren visar både MacFarlanes slöhet och kreativitet. Mycket av upplägget liknar originalet väl mycket – skurken är till och med densamme, spelad av Giovanni Ribisi. Knarkskämten är nästan alla platta, förutom en oväntad referens till ”Jurassic park”. Amanda Seyfried har en rätt ointressant roll.
Men samtidigt skördar filmen rejäla skratt i många andra scener, till och med under ett förutsägbart besök på en spermabank där Mark Wahlberg får ett ordentligt proteintillskott. ”Den där Mary” (1998) bleknar i jämförelse. Liam Neeson har ett kort inhopp där han driver lika framgångsrikt med sin filmhårdingstatus som i en annan bioaktuell grabbig komedi, ”Entourage”.
Och slutligen. Hur många andra än MacFarlane skulle komma på tanken att låta handlingen, där Ted tvingas kämpa i domstol för att bli sedd som en person och inte en ägodel, påminna om slaveriet? Här hamnar det ökända Dred Scott-fallet i centrum, där USA:s högsta domstol på 1850-talet beslutade att svarta slavar inte kan vara amerikanska medborgare. Är det provocerande? Smaklöst? Jodå. Men inte ointressant i alla fall.