Travolta håller publiken gisslan
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-07
Linje 1-2-3 kapad 
Ingen tid att tänka eller tveka.
Så är det för Walter Garber mitt i ännu en långtråkig dag på jobbet i New Yorks tunnelbana. Från trafikkontrollens datortäta ledningscentral pratar han med tågförarna. Plötsligt kastas allt om när ett av t-banetågen kapas och passagerare blir gisslan.
En timme har de på sig. New Yorks borgmästare är den som ska ge klartecken till lösensumman, men Walter Garber är den som måste förhandla med kaparnas boss.
Ingen tid att tänka eller tveka.
Så är det också för oss som tittar. Regissören Tony Scott är en rastlös berättare som har klippsaxen inställd på snagg-längd och fyller ut all eventuell tystnad med krasch bom pang och gnisslande tåg.
1974 kom den första filmversionen av samma roman. Då gjordes den gode polisen Garber av Walther Matthau. Här är han mutanklagad tåganställd och spelas av Denzel Washington. Då var skurken den iskalle Robert Shaw. Nu är det en hett uppskruvad John Travolta som pendlar mellan galen gläjde och pyskopatisk blodtörst.
James Gandolfini är rolig och mycket bra som borgmästare på väg ut från jobbet, cyniskt luttrad maktman. John Turturro är polisens misstänksamme gisslanförhandlare. Skådespelarna fångar uppmärksamheten och får oss att behålla nyfikenheten.
I första filmen spelade New York en större roll, med plats för smältdegelns människor från olika håll. Här satsas mer på specialeffekter och en kraschande biljakt som känns krystad. Några försök att ge lite närhet åt figurerna, i synnerhet ett telefonsamtal om att köpa mjölk, är mer fåniga än gripande.
Det kom även en tv-film 1998 av samma historia, med Edward James Olmos och Vincent D'Onofrio. Gjord med mindre pengar men ungefär samma nerv.
Den här actionfilmen är uppdaterad till dagens teknik. Datorer och ständig internetuppkoppling är viktig för ett par av intrigtrådarna.
Effektiv thriller som håller åskådaren som gisslan. Det är först efteråt man börjar fundera på en del osannolikheter i intrigen. Medan det pågår är man mest andfådd.