Jättegrälet under Cannesfestivalen
Publicerad 2011-05-13
CANNES. Konspirationsteorierna kring prinsessan Dianas död i en bilkrasch i Paris 1997 fortsätter.
Efter världspremiären på dokumentärfilmen ”Unlawful killing” i går, utbröt ett praktgräl på presskonferensen.
– Filmen är en bluff. Och ni som har gjort den är bluffmakare, skrek Martyn Gregory, som själv har skrivit en uppmärksammad bok om Dianas sista dagar i livet.
Det var fredagens hetaste biljett på filmfestivalen.
Men eftersom filmen inte är officiellt inbjuden, utan visas på marknaden, var det på en liten biograf och många hade inte en chans komma in.
Mycket uppmärksamhet har riktats mot att regissören Keith Allen klippt in aldrig tidigare visade stillbilder, tagna ögonblicket efter att den svarta Mercedes som hon åkte i hade kraschat in i en tunnelvägg i Paris 31 augusti.
Den är dock bara inklippt i någon sekund.
Många konspirationsteorier
Och man ska nog vara en expert på alla konspirationsteorier kring varför prinsessan Diana – och hennes pojkvän, Dodi Fayed – dog den där augustinatten, för att veta vad som är gammal skåpmat och nyheter. Regissören Keith Allen radar upp allt från att det fanns planer på att mörda Diana till förväxlade blodprov på chauffören och att någon medvetet såg till att det tog onödigt lång tid innan ambulansen kom till platsen.
Han menar att det brittiska etablissemanget har mycket att dölja, allt från domare och advokater till poliser och media.
Under de utfrågningar som hölls under ett halvår med inblandade i kraschen, agerade skådespelaren Richard Wiseman som en slags mullvad bland de andra journalisterna. Ingen visste att han jobbade med den här filmen. Bland annat blev han rätt nära kompis med just Martyn Gregory, som också bevakade utfrågningarna och sedan skrev en bok om Dianas sista dagar i livet.
Nu satt Richard Wiseman på podiet och nu satt Martyn Gregory bland oss andra journalister.
Med jämna mellanrum ställde han sig upp och protesterade högljutt när han tyckte Wiseman eller Keith Allen sa något dumt.
Bland annat skildrar filmen brittisk medias cyniska inställning till pappan till den döde Dodi Fayed. Mohamed Al Fayed är den excentriske egyptiske affärsman och miljardär som blivit känd som ägare till varuhuset Harrods och fotbollslaget Fulham.
– Filmen innehåller inte ett skit annat än det som Mohamed har tjatat om i tio år, hävdade en brittisk journalist, som verkade väl insatt i ämnet.
– Jag har satt bollen i rullning, tydligen, sa Keith Allen, som dock inte verkar ha några större förhoppningar om att filmen ska ändra på någonting. Han hoppas bara att folk blir medvetna om det brittiska etablissemangets mörkläggning av hur Diana dog.
Pappan har finansierat
Känslorna blev ännu hetare när det visade sig att Keith Allen fått nobben av alla stora tv-kanaler att göra den här filmen.
För honom är det ännu ett bevis för att det finns något att dölja.
När det så småningom framkom att Mohamed al Fayed helt och hållet har finansierat filmen, som kostat cirka 30 miljoner kronor, tog många brittiska journalister det som bevis för att filmen bara är ännu en partsinlaga, där Keith Allen anammat den rike miljardärens åsikter.
Många hårda ord fram och tillbaka.
Debatten lär fortsätta när filmen så småningom har premiär runt världen. Den lär inte komma att visas i England, där advokater kräver alldeles för många klipp i den, av skäl som man nog måste vara brittisk jurist för att förstå.
Även om Keith Allens teorier presenteras på ett rätt övertygande sätt, är det ändå inte svårt att lite grann hålla med den amerikanska journalist som tog till orda och sa:
– För oss som varken är särskilt intresserade eller kunniga när det gäller det brittiska kungahuset, framstår du (Keith Allen) mest som Mel Gibson i filmen ”Sammansvärjningen”. En man som ser konspirationer i allting.
Keith Allen bara låg hånfullt.