Zombieland

<plus3 /> ästan lite för coola zombies

<p>I en värld där nästan hela mänskligheten har förvandlats till köttätande, hjärndöda zombies på grund av ett virus, gäller det att ha sin överlevnadsstrategi klar för sig.</p><p class="noIndent">Det har nördiga Columbus (Eisenberg), som med hjälp av en lång lista med livsviktiga punkter – som ”skjut alltid två gånger”, ”var inte en hjälte” och ”håll flåset uppe” – mot alla odds har lyckats klara livhanken bland de levande döda.</p><p class="noIndent">Columbus är på väg hem för att försöka hitta sina föräldrar när han får lift av den urbana cowboyen Tallahassee (Harrelson), som har gjort det till en sport att döda zombies på olika innovativa sätt.</p><p class="noIndent">Tillsammans med de två lurendrejarsystrarna Wichita (Stone) och Little Rock (Breslin) ger de sig ut på en skjutglad roadtrip genom ett ödelagt USA, där de inte bara är tvungna att värja sig mot alla de som vill mumsa på deras hjärnor, utan även måste lära sig att lita på varandra.</p><p class="noIndent">Hajpade ”Zombieland” (i vilken karaktärerna har fått namn efter var de kommer ifrån/vart de är på väg) är ett snyggt, fartfyllt och väldigt roligt tillskott till en skräckform som i långa perioder har varit mer död än levande.</p><p class="noIndent">”Zombieland” är gjord av folk som kan sina zombiefilmer, och lyckas med kombinationstricket att både driva med, ha respekt för, och förnya, genren.</p><p class="noIndent">Det är en film som fullkomligt briserar av kultpotential, innebär en återgång till form för Woody Harrelson – och lär göra Jesse Eisenberg till Michael Ceras största konkurrent i facket för kärlekstörstande och tafatta mjukishjältar.</p><p class="noIndent">Dessutom dyker en klassisk komiker upp i vad som kan vara en av de roligaste cameorollerna på år och dagar.</p><p class="noIndent">Men – ”Zombieland” är också lite för medveten om sin egen hippa förträfflighet.</p><p class="noIndent">Stilistiska grepp som är roliga i början (inledningen är magnifik) blir snabbt trötta, de populärkulturella referenserna tangerar det bajsnödiga – och man kan nästan höra hur manusförfattarna gjorde high five när de kom på något extra smurfigt.</p><p class="noIndent">”Zombieland” hade med andra ord varit ännu coolare om den hade ansträngt sig lite mindre.</p>

Karolina Fjellborg