Knäcktes - av succéfilmerna
Publicerad 2014-03-11
Malin Crépin om Annika Bengtzon-serien: Blev inte mig själv på sex månader
Det tog ett år att spela in de sex filmerna om Annika Bengtzon som tv visar.
Den intensiva inspelningen av Liza Marklunds böcker knäckte huvudrollsinnehavaren Malin Crépin, 35.
– Jag gick in i väggen och blev inte mig själv på sex månader, säger hon till Nöjesbladet.
På ett café i ett soligt Los Angeles berättar hon att kroppen sa ifrån när premiärer och efterarbete var klart.
– Jag låg i sängen, tog långa promenader och sa nej till allt. Jag orkade inte ens dricka kaffe med en kompis.
Ändå skulle hon inte vilja ha året med arbetsdagar på 14 timmar ogjort.
– Jag lärde mig verkligen filma och fick massor av rutin. Men jag minns det som ett fajtande hela tiden. Det var blåmärken över hela kroppen, örhängen som slets ur öronen.
Uppoffringen betalade sig.
– Filmerna har sålts till 35 länder, säger hon.
Malin är inte förvånad över att deckarhistorierna med Annika Bengtzon är populära.
– Det är en skön dramaturgi i berättelserna. Är man deprimerad och vill må bra kan det vara skönt med en hjälte som löser problemen.
”Fattade grejen”
Under produktionen träffade hon Annika Bengtzons skapare, Liza Marklund.
– Liza kom till inspelningen några gånger. Jag är uppvuxen i grannbyn där Annika växte upp och vi pratade mycket om det. Då kändes det som om Lisa fattade att jag fattade grejen.
Malin tycker att hon har en del gemensamt med sin rollfigur.
– Vi jobbar båda hårt och blir lugna av det. När Annika inte skriver eller intervjuar blir hon orolig, Jag känner igen mig i det.
Men det finns olikheter mellan dem också.
– Annika är hårdare än vad jag är. Hon läser in vad folk tycker och känner, men skiter fullkomligt i det. Jag önskar att jag hade mer av det.
Malin, hennes make Markus Sundström och parets två döttrar, 4 och 1, har varit i Los Angeles i två veckor och ska stanna fyra veckor till. I fjol var de här i fyra månader.
– Vi har liksom flyttat över hela vårt liv. Det är så skönt att slippa vintern.
”Mycket ska klaffa”
Men det är inte bara semester. Precis som så många andra skådespelande svenskar har hon en agent i staden och går på en rad auditions.
– Det är mycket som ska klaffa för att något ska bli av. Men jag vill göra bra projekt oavsett var de är.
Senare i år väntar en filminspelning i Europa som hon inte törs avslöja för mycket om.
Men hon uppger att hon lika gärna kan tänka sig att jobba i Sverige igen, till och med i ett nytt mastodontprojekt.
– Bara jag får lite tid mellan filmerna ska det gå bra.