Fet biffig macho-country
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-17
Toby Keith är så manlig att det känns som att en t-bensstek stigit upp från grillen, tagit på sig en rutig skjorta och börjat sjunga country.
Keith kallar sig för konservativ demokrat. På Sveriges politiska skala borde 48-åringen från Oklahoma, som sålt över 30 miljoner skivor, med andra ord ligga en lång flygresa till höger om Gunnar Hökmark.
Toby Keith orsakade rabalder när han släppte den patriotiska kampsången ”Courtesy of the red, white and blue” strax efter 11 september.
Dixie Chicks kallade honom för ignorant idiot. Toby Keith svarade genom att uppträda framför en backdrop med ett fotomontage där Dixie Chicks sångerska Natalie Maines poserade bredvid Saddam Hussein.
Älskar långtradare
Några såna utspel får vi tack och lov varken se eller höra i kväll. Keith langar fram biffig machocountry som är glad i stetsonhatten och rider in i stan med sporrarna på.
Musiken låter som en av Keiths albumtitlar – ”White trash with money”. Det är honky tonk badonkadonk om att röka gräs med Willie Nelson och villiga tvillingsystrar som heter Bobby Jo och Betty Lou.
Tiomannabandet med tre blåsare och mandoliner ger låtarna en fet soul och ett strålande rodeosväng som definitivt saknas på skiva.
I paradnumret ”I love this bar” ställer sig publiken upp och skriker att de älskar långtradare.
Och ”Beer for my horses” är så cool att man lätt glömmer textens blodtörstiga syn på rättvisa.
Jag sitter mest och undrar när livet ska nå till en punkt där jag kan bjuda hästar på öl.