Tyst, lugnt och trist – och helt suveränt
PALM SPRINGS. Jag tror aldrig att den fiktive Seinfeld nånsin kom hit.
Men han skulle ha gillat det.
Palm Springs är en suverän show about nothing
Vaknar i Phoenix morgonen efter valnatten och inser att jag måste tillbringa den ledighet jag förärats nånstans där det är tyst, lugnt och trist.
Så jag styr ut hyrbilen på Interstate 10 och kör de dryga fyra timmarna till Palm Springs.
– Varför då? Vad gör man där, undrar bekanta som vanligt.
Man gör ingenting.
Det är hela poängen.
It’s a show – eller åtminstone en plats – about nothing.
Pensionärer, stillsamma bögar och hardworking latinos sitter här bland palmerna och tycker liksom att det kan räcka med att det är varmt och vackert.
Och jag har lyckats bli så gammal att jag uppskattar såna shower – i synnerhet när det varit så körigt som det var under slutet av valrörelsen.
Så nu är jag här och lever som i det manus George Costanza väl aldrig fick ihop. Ligger vid poolen och läser Lee Childs Jack Reacher-romaner (tack Camilla!). Går på bio. Strosar i en folktom shoppingmall och handlar kanske nån enstaka Cubavera-skjorta. Kör de mjuka, böljande vägarna i Coachella Valley på måfå medan Dylan sjunger bedårande ”Mississippi” på bilstereon. Sitter på min lilla hotellrumsveranda med en iste och lyssnar på kolibris i skymningen.
Det är alldeles suveränt – i alla fall om man gillar nothing.
”Pride & Glory” är den bästa snutfilmen på många år, men lita inte på dem som påstår att det är Edward Nortons och Colin Farrells föreställning
Jon Voight och hutlöst underskattade Noah Emmerich står för de verkliga underverken till skådespelarinsatser.
När man kör I-10 från Arizona till Kalifornien passerar man ett samhälle som heter – Ehrenberg.
Vad säger dom på ETC om det?
Apropå Jon Voight, en av Hollywoods få out-of-the-closet-republikaner?…?han är den siste jag ser innan jag lämnar den mollstämda valvakan på magnifika Biltmore i Phoenix.
Han sitter ensam vid ett bord i baren, sippar på en liten whiskey sour och tittar tomt framför sig medan han långsamt knyter loss sin eleganta slips.
En halv kontinent österut har den nyvalde presidenten nån timme innan förkunnat att change has come to America och man behöver inga stora mängder fantasi för att föreställa sig att Voight i sin besvikna ensamhet tänker:
– Everybody’s talkin’?…