Yasins chocklån från Cornelis Vreeswijk
Markus Larsson: Vistrubaduren var ganska mycket rap
Det är mycket nu.
Vem gissade till exempel att Yasin skulle vara inspirerad av Cornelis Vreeswijk 2024?
Ryktet om Yasins nya singel var egentligen roligare än själva låten.
Ett tag snackades det om att han skulle göra en regelrätt cover på Cornelis Vreeswijks ”Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind”.
En av Sveriges mest ”cancellerade” rappare gör en tolkning av en av landets mest älskade nationalskalder? Hade slukhålet X, som tidigare var mer känt som Twitter, klarat av den chocken?
Yasins låt ”Cecilia Lind” har dock inte särskilt mycket gemensamt med originalet. Rapparen, som bland annat har suttit i fängelse för grovt vapenbrott och förberedelse för människorov, lånar en karaktär och några textfragment från Vreeswijk.
Cornelis tog melodin från den engelska folklåten ”Monday morning”. Han sjöng om en kontroversiell relation mellan en 16-årig flicka och en betydligt äldre karl. Över ett mörkt r’n’b-beat oroar sig Yasin i stället för en ung tjej som går ner sig i ett trist träsk av fest och droger.
Det intressanta är inte hur singeln låter utan att Yasin över huvud taget inspireras av en urgammal vistrubadur.
Avståndet mellan svenska visor och rap kan ibland vara kortare än man tror. Häromveckan visade H Self i sin cover på ”Rap är ingen konst” hur bra Yasins mer reflekterande sida passar folk- och americana-melodier.
Cornelis Vreeswijks ande har länge vandrat vid rappens sida. Det tydligaste exemplet är Petters ”Fredrik Snortare och Cecilia Synd”. År 2004 rullade den fram ett mjödkrus över kullerstenarna på Mosebacke torg.
Cornelis slog underifrån. Orden och rimmen var lika viktiga som melodierna. Han var en kvinnokarl. Han fick sitta på kåken för små och stora brott. Han var en outsider som jobbade sig in till gräddhyllan. Han var en ”self made man” och rebell. I takt med framgångarna fick han också uppleva något som The Notorious BIG sammanfattade i låttiteln ”Mo money mo problems”. Vreeswijk var, med andra ord, ganska mycket rap.
Det finns en äldre generation av rockartister som i princip var skakade ur Vreeswijks kappa. Att tolka Cornelis var minst sagt obligatoriskt långt in på 2000-talet.
Det är svårare att se hur svensk hiphop och gangstarap ska få till en uppföljare till hyllningskivan ”Den flygande holländaren” på 20-talet. Tanken på att namn som Yasin, 23, Ant Wan och Yung Lean ska bygga om Vreeswijks låtskatt är långsökt men skojig.
När fan blir gammal börjar han att lyssna på Cornelis. ”Cecilia Lind” är kanske första steget mot att Yasin på lång sikt belönas med Karamelodiktstipendiet.