Superrean knäckte mig
Står vid midnatt och trängs utanför Macys entré i West Hollywood.
Det är första gången jag ger mig ut i Black Friday-hysterin.
Jag borde veta bättre.
Det brukar räcka med att följa rubrikerna på nätet för att bli avskräckt. Varje år ökar galenskaperna.
Så här ser de ut just nu, bara timmar efter att Black Friday-rean dragit igång:
Gängslagsmål på Black Friday-rea.
Man slagen i ansiktet drog pistol mot shoppare som trängde sig.
Skott avfyrade utanför Walmart.
Kunder överkörda på parkeringsplats.
Kvinna gripen efter att ha kastat varor omkring sig.
Tusentals stormade Victorias Secret.
Man stjäl pojkes shoppingpåse utanför Bed, bath & beyond.
Men efter en stadig Thanksgiving-middag, nersköljd med stora glas vin hos några svenska och ryska kompisar, väcks tanken på att avsluta med ett nedslag i årets största readag.
På inköpslistan inför den så kallade awards season i Hollywood står en ny smoking. Får höra att det är ett måste om jag inte återigen vill göra mig till åtlöje i elefantvida byxor och ett kavajslag som var inne i början av 2000-talet.
Macys-annonsen vittnar om en till synes rätt vass Calvin Klein-modell nedsatt från 695 dollar till 200.
Ingen skitsumma att spara, således.
Utgör därför en i mängden som trycker näsan mot Macys glasdörrar när kloka människor sover.
I samma stund som dörrarna låses upp stormar vi in över det glänsande marmorgolvet.
Vi rundar de första erbjudandet med vinterjackor som om de vore portar i storslalom och styr mot de mest prisnedsatta varorna.
I jämnhöjd med klockmontern får jag nästan hälsenorna kapade av en barnvagnsförare, men räddas i sista stund från ett säkert fall av en man som just dragit på sig en brun kashmirtröja.
Vid kostymerna är det rena FN. Svarta, vita, latino, judar med kalotter och araber med fruar i burkor, rusar fram och tillbaka mellan varorna medan dussintals språk krockar i luften.
En butiksanställd som redan fått svettpärlor i pannan visar ansträngt till hörnet med smoking.
Självklart finns inte den utannonserade modellen. Däremot finns ett par andra. De skulle kunna funka – om jag vill klä ut mig till clown.
– Sen har vi förstås de här, säger han och pekar mot en angränsande avdelning efter att ha noterat min besvikna min.
Det är Hugo Boss. Fantastiskt material. Lika fantastiska modeller.
Bara en liten hake.
De är inte på rea.
Prislappen visar på 8 000.
Klockan två är jag hemma i sängen igen.
En tanke surrar i huvudet.
Nästa år vet jag bättre.