Utmanar än – men nu med sina muskler

Markus Larsson

Reporter

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-08

Madonna behöver bara visa armarna för att skapa våldsam debatt

Madonna går inte att sammanfatta.

Inte ens i en bilaga.

Karriären är för omfattande.

Och förklaringen är enkel – hon har aldrig slutat att göra perfekta popsinglar.

19 år.

Så länge sen är det.

När vi tittar bakåt måste vi med andra ord sträcka på huvudet ordentligt och kisa med ögonen för att se när Madonna sist gjorde en konsert i Sverige.

Och därför blir också kvällens och morgondagens konserter på Ullevi årets absolut största musikhändelse. Trots att det sker samma sommar som U2, AC/DC, Bruce

Springsteen och Metallica har passerat tullen.

Inget bygger upp större och mer laddade förväntningar än en artist som hållit sig undan i nästan två decennier. Speciellt nu. Det är ju inte särskilt uppseendeväckande att världens största musikartister bockar av vårt land längre – det är vardag.

För att få perspektiv på Madonnas långa frånvaro kan man jämföra med några andra siffror ur pophistorien:

The Beatles existerade i ungefär 10 år. Killinggänget har hållit på i 18. Och komikern Björn Gustafsson var fyra år gammal när Madonna sist simulerade en orgasm i Göteborg.

Då, 1990, hette Madonnas turné ”The blond ambition tour”. Turnén låg till grund för klassiska dokumentärfilmen ”In bed with Madonna” och blev en gravsten över Madonnas 80-tal. Hon har, varken som fenomen, person eller artist, varit lika stilbildande efteråt.

Hon har snarare vårdat sin ikonstatus och sitt varumärke med ojämförlig fingertoppskänsla. Ingen annan artist ur hennes generation har lyckats vara lika skamlöst modern som Madonna. Åtminstone inte under lika lång tid.

Och hon har framför allt inte slutat att släppa fantastiska hitsinglar. Om man skapar en spellista i Spotify eller iTunes med det bästa hon gjort efter 1990 får man i princip ett lika starkt album som samlingen ”The immaculate collection”.

Utan låtarna hade Madonna aldrig haft samma position i dag. Vilka bärande väggar skulle karriären i så fall ha? Barnböckerna? Filmkarriären?

Jo, tjenare.

Dessutom är hon fortfarande häpnadsväckande kontroversiell. Skillnaden från förut är att hon inte behöver dansa framför brinnande kors. Det räcker med att träna.

Madonnas extremt vältränade kropp är, i kombination med hennes ålder, den senaste turnéns överlägset hetaste debattämne.

Jag kan inte, som vissa experter och krönikörer, avgöra om Madonnas överarmar tyder på en osund inställning till träning och mat.

Men samma debatt skulle nog aldrig, bara för att nämna två andra exempel som också verkar vara i osannolikt bra form, drabba Prince eller Bruce Springsteen i samma utsträckning.

Och när Madonna, som är 50 år gammal, sjunger gamla discohits som ”Holiday” och ”Into the groove” kallar både kritiker och läsare henne för en banal tonåring som vägrar att växa upp.

Men när Bruce Springsteen, som fyller 60 till hösten, gör en cover på The Rascals ”Good lovin’” – en simpel popbagatell om att kramas och känna sig lite ”yeah yeah” från 1966 – så hittar han tydligen tillbaka till sina rötter.

Madonna har alltid förnyat sig själv och sin musik.

Andra saker förändras aldrig.