Träning ska inte vara roligt – det ska vara ett helvete

Okej, den här klyschan kommer nog varken få dig att omvärdera ­livet eller ringa upp chefen för att säga upp dig på stående fot, köpa en motorcykel och fly landet inpaketerad i en skinn­overall.

Nej.

Men jag drar den ändå, så här till att börja med:

Ingenting är så enkelt som det ser ut.

Jag kom att tänka på det häromdagen när jag snubblade över artikeln om att Mickey Rourke proppar i sig steroider för att få sin kropp att förvandlas från hobbygymmande småbarnsfarsa till en mer Arnold Schwarzenegger-aktig modell.

I åtta månader hårddrillas han av en israelisk kampsportsexpert som tydligen, enligt artikeln jag läste, både pinar honom­ med situpsövningar från helvetet och plockar bort pommesen och brödet från hans hamburgar­tallrik.

Och som om det inte vore nog är Mickey strikt förbjuden att ens fantisera om en kall fat­öl.

Och vart vill jag komma med det här då?

Jo, jag vill slå näven i bordet och en gång för alla slå fast att det inte är så jävla enkelt. Om till och med exproffsboxaren Mickey Rourke måste ta hjälp av steroider för att shejpa till sig är det fan nog som bevis på att både Friskis & svettis och Blossom Tainton blåljuger.

Träning ska inte vara roligt.

Första gången jag satte mina futuristiska gympaskor i samma rum som min personliga tränare Micke spände han blicken i mig och sa just det.

– Träning ska inte vara roligt. Det ska vara ett helvete. Är du inte beredd på det, ja då är det bara att gå ut härifrån direkt, sa han och nickade mot dörren.

Jag stannade.

Dels för att jag redan hade betalt för en timme, men främst för att jag testat det ­mesta i träningsväg. Allt från en helgkurs i tai chi till flåsiga joggingrundor i urtvättade ­kläder till stepup-pass till veder­värdiga remixer av ”När vi gräver guld i USA”.

Och visst, det har väl hållit min lagom kontorsdegiga journalistkropp i ja, lagom kontorsdegig form men inte fan har jag varit i topptrim.

För att få en så kallad superkropp som det pratas så mycket om nu för tiden krävs, ursäkta ett slitet uttryck men, blod, svett och tårar.

– Men det är så mycket enklare för kändisar att hålla sig i form, de får ju dricka världens godaste smoothies, gå på ­massager och får testa på roliga träningsformer, muttrade en kollega.

Massage? Visst.

Världens godaste smoothies? Kanske det, men inte mättar de bättre än tonfisken vi vanliga dödliga får peta i oss.

Roliga träningsformer? Lägg av.

För att få Schwarzeneggers biceps, Cameron Diaz strandkropp eller Mickey Rourkes flås är det omöjligt att skutta skrattande i takt till någon ­piffig aerobicsinstruktörs hejarop.

För det krävs ett mindre ­helvete.

(Och eventuellt lite dopning då...)

ANNONS

Följ ämnen i artikeln