Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elsa, Isabella

Jorden runt på 12 dagar

Jan-Olov Andersson: Stockholms filmfestival bjuder på en häftig jorden-runt-resa

Stockholms filmfestival rullar på.

200 filmer från 70 länder. Genom att åka från biograf till biograf, kan man göra en häftig jorden-runt-resa på tolv dagar.

Casey Affleck.

Författaren Harry Martinsson (1904–1978), Nobelprisvinnare 1974, kallade på 1940-talet biografen för de livsfegas tempel.

Man kan väl lika gärna kalla det för de nyfiknas tempel. Ett utmärkt sätt att möta och lära känna nya människor, kulturer, livsstilar och platser.

Under pågående Stockholms filmfestival finns hur många till­fällen som helst att upptäcka hur andra människor än Marvels superhjältar har det.

Res till 1830-talets amerikanska sydstater och bli upprörd över slaveriet i ”Birth of a nation”. Möt en dysfunktionell familj fjärran från Kroatiens turistbroschyrer i ”Quit staring at my plate”. Se kvinno­förtrycket i ett beduinläger i ”Sand storm”. Åk höghastighetståg i Sydkorea tillsammans med ett gäng zombier i högenergiska

actionfilmen ”Train to Busan”.

Ryska ”Paradise” tar oss med till koncentrationslägrens helvete under andra världskriget. Iranska ”Malaria” följer en tonårstjej på rymmen i Teheran. Och så vidare.

Var själv nyfiken på ”Suntan”, grekiskt kärleksdrama inspelat på ”min” grekiska ö Antiparos. Helt ok historia och flera scener från favoritbaren The Doors.

Men ”Stockholm my love” är en stor besvikelse.

Mark Cousins, mest känd för fantastiska tv-serien ”The story of film”, berättade för mig om projektet i Cannes för några år sedan.

– Jag älskar er huvudstad. Min tanke är en musikalisk hyllning. En kvinna i 60-årsåldern, spelad av en känd skådespelerska, som promenerar genom Stockholm och minns sitt eget liv och sitt förhållande till staden, sa han.

Nu är det den betydligt yngre Neneh Cherry som spelar en arkitekt i livskris. Hennes titelmelodi är rätt bra. Och inget ont om henne, men hon går mest runt på Stockholms gator och håller tjatiga deprimerande monologer.

Synd att just ”resan” till festivalens hemstad är det tråkigaste på festivalen …