Vi ska glädjas åt att vi inte är töntiga norskar
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-05-17
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
KIEV
Sågad av kritiker och konkurrenter, en värdelös presskonferens, en lam repetition.
Stenis välter inte Ukraina.
Men vi ska vara glada att vi inte är töntiga norskar.
Presskonferenserna här är viktiga tillställningar. Länderna gör stor show av dem.
Men svenskgänget lunkade in i fåniga svenska hockeytröjor och började - efter att ha blivit ombedda, allt var oplanerat - att sjunga, öh, nationalsången.
Det hade lika gärna kunnat bli "Helan går", vilket någon i kören föreslog.
Tur ändå.
Andra länder har till exempel gjort covers av förra årets Ruslana-vinnare som en fin gest till värdlandet.
Därpå svarade Martin Stenmarck trist och duktigt på trista frågor och därpå avslutade gänget med - ännu en ombedd - version av "Las Vegas".
Zzznark.
Samtidigt är jag glad över den taktiken.
Trots allt handlar schlager-EM om Sverigebilden i världen.
Vi är ett tråkigt, präktigt land. Vi har viss seriositet. Vi är på riktigt.
Vi har koll. Och vi (nå, Martin i alla fall) är sexigt vänliga.
Vi är inte Norge.
Vi är inte löjliga, fåniga, tramsiga Norge.
Medlemmarna i norka Wig Wam, Teeny, Glam, Sporty och Flash, lallar runt i kläder från Frälsningsarméns hårdrocksutförsäljning 1988.
I går kväll, på mottagningen på Parlamentet, jönsade han som är extra mycket sminkad som en tant omkring i en amerikansk flagga och orange pannband. Den tjocke bar Kapten Haddocks smutsigaste kaptensmössa.
Snubbarna är ofattbart töntiga.
Tänkbart rör det sig om humor, men vem vill komma från ett land som representeras av Mötley Crües mest alkoholiserade period?
Att den norska tv-kommentatorn Jostein Pedersen har mage att såga Stenis är en dålig Norgevits.
Norge är ett joke. Ingen olja, ingen gas och ingen Bertine Zetlitz kommer att förändra det efter Wig Wams pajaskonster och The Darkness-artade parodilåt - som jag skulle kalla pudelrock om det inte vore ett så svårt hån mot världens alla pudlar.
Vi ska vara stolta över Martin. Han må inte vara festligast i Europa, men han har stil. Och ett miljoneuroleende.
ECS-bossen Svante Stockselius bör hålla sina åsikter i artistfrågor för sig själv. Och att tro att Nanne Grönvall hade varit bättre för Sverige i Kiev är som att säga att Alice Timander kan hotta upp ett rejv.
På menyerna står det hur mycket maten väger i gram. Väldigt praktiskt, eller hur? I går åt jag 299 gram rysk lyxpasta för 49 lokala pengar (typ 70 kr).
Och ett paket cigg kostar 5 kronor. Farligt.
Minsk nästa år! Vitrysslans mäktiga, gayiga, grymma diktatureuroschlager tar hem det här, med Greklands svenska Antique-Helena som tvåa.