Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Man ville ryta till: Släpp karlfan nu

SÅG ALLT SVART  Louise Hoffsten berättar för Nöjesbladets läsare om hur det kändes efter skilsmässan. ”Bitterhet är ett gift. Och det förtär en till slut”, säger hon.

Tårar fälldes, förstås, kring både sjukdomen ms och en skilsmässa.

Louise Hoffstens dag som stjärna på slottet blev en både rolig och rörande skildring av vår främsta kvinnliga bluesrösts liv och karriär.

Jan-Olov Andersson.

Kommer man från Linköping är det oundvikligt att inte förhålla sig till Louise Hoffsten på något sätt.

Är man musikintresserad köpte man som ung plattorna i Louises pappas skivaffär. Blev man tänd på någon i gymnasiet, så nog var hon redan ihop med Louises storebror. Hamnar man bredvid en trevlig östgötska i ett flygplan från New York, så nog är det ­Louises storasyster.

Som östgöte i exil har man alltid haft extra koll på just Louise Hoffsten och hur svenska folket tagit emot henne, då hon ända tills Lasse Winnerbäck körde förbi var Linköpings stora musikaliska stolthet.

Man led med henne när hon fick diagnosen ms. Blev glad när hon ändå orkade fortsätta med musiken, träffa en man och få barn.

När det nu var hennes dag som stjärna på slottet, hade redaktionen ännu en gång gjort ett gediget jobb och grävt fram kul arkivklipp. Första tv-framträdandet i ”Café Norrköping”. Avsnitt ur ”Gig” i samband med den lite bortglömda debut-lp:n, till vilken Nisse Hellberg skrev flera av låtarna och Wilmer X kompade.

Mest oväntat var kanske Louises underhållande ­berättelse om hur det som blev en av hennes allra mest kända melodier – ”Let the best man win” – av skivbolagets folk betraktades som ”en pisslåt” som inte borde vara med på hennes skiva.

Sjukdomen avhandlades, förstås, med tårar som följd. Lite överraskande var väl kanske att det faktum att Louise övergavs av sin dåvarande make ungefär i samma veva som hon fick ms, nästan knäckte henne ännu mer. Vore jag hennes nuvarande man skulle jag nog lite svartsjukt ryta till: Släpp den där karlfan någon gång!

Som helhet, en dag på slottet (och på en soptipp …) som gav en fin bild av en av landets allra bästa sångerskor. Både roligt och rörande.

Louise Hoffsten kom ju in som reserv när Maria Lundqvist ganska sent hoppade av från programserien. Hon är frispråkig, hade nog tagit rätt stor plats och det hade kunnat bli en skådespelare för mycket. Så med facit i hand blev det nog en bättre mix så här.

För övrigt har­­ ­Johan Rheborg blivit allt bättre för varje program, som sannings­sägare, kommentator och lite provokatör. Så nu ser man verkligen fram emot hans program nästa ­lördag.

Följ ämnen i artikeln