Älskar ”Billions” – men inte figurerna
Paul Giamatti, Damian Lewis, Maggie Siff och Malin Åkerman är alla fenomenala i nya favoritserien ”Billions”.
Synd bara att ingen av karaktärerna de spelar går att tycka om.
Det var ett tag sedan det kom en amerikansk tv-serie så där beroendeframkallande bra att man börjar febra efter nästa avsnitt redan dagar i förväg.
Som under åren med ”Sopranos” – eller, mer aktuellt, när HBO sände första ”True detective”-säsongen.
Men ”Billions”, kabelkanalen Showtimes nya smash hit, känns redan efter två avsnitt som just en sådan vardagsrumsvältare och söndagkvällarna kan plötsligt inte infinna sig snabbt nog.
Den handlar, helt kortfattat, om en briljant hedgefund-manager – spelad av ”Homeland”-stjärnan Damian Lewis – som vunnit allmänhetens respekt och beundran med omfattande filantropi, men som i lönndom samtidigt byggt sin väldiga förmögenhet på olaglig insidertrading och därför dras in i en intrikat katt-och-råtta-dans med Paul Giamattis US Attorney-monster Chuck Rhoades.
Serien har vad mig anbelangar det mesta man kan begära.
Dialog med mer svikt i steget än till och med ett Aaron Sorkin-manus, en handling omöjlig att förutse, förföriska New York-miljöer, högt tempo och skådespeleri i absolut världsklass.
Alltså, Giamatti... det finns ingen som gestaltar raseri, återhållen eller blodsprängt otyglad, med samma grad av trovärdighet. Eller skam. Eller allmänneurotiskt fladder i själen. Maggie Siff – ni vet Tara i ”Sons of anarchy” – har å sin sida suverän pondus som Wendy Rhoades, raffinerat nog både hustru till åklagarmonstret och på samma gång inhouse-psykolog på firman han vill sänka. Och Malin Åkerman är sylvass som Lewis-karaktärens iskalla livskamrat.
Mitt enda problem är att jag är så gammelmodig att jag vill ha en karaktär att tycka om. Någon som har åtminstone någon god sida och går att ”heja” på.
Under alla lager av brutalitet, chauvinism och allmän idioti hade ju till och med Tony Soprano ett hjärta – och räckte inte det fanns i alla fall Doctor Melfi som en livboj av anständighet bland alla korrupta bad guys.
Men i ”Billions” har jag fortfarande inte kunnat identifiera en enda sympatisk rollfigur. Alla har dolda agendor, alla är skrupellösa cyniker, alla känns i grunden onda.
Men vi får se, förmildrande omständigheter kanske utkristalliseras efter hand.
För självfallet fortsätter jag titta.
Söndagkvällarna har äntligen fått en omistlig slutpunkt igen, ju.
Orsaker till extas
David Bowie – ”Blackstar” (cd)
Det är fortfarande svårt att omfamna alla nya dimensioner som öppnats i det här sinnesvidgande avskedet.
”Billions” (tv-serie)
Det bästa som hänt i amerikansk tv sedan Harrelson och McConaughey löste ritualmord i Louisiana-träsken.
Ricky Gervais (Komiker)
Fantastisk på Golden Globe-galan, varken mer eller mindre.