”Upplägget känns som en reträtt”
Publicerad 2014-09-22
Nöjesbladets schlagerkrönikör Markus Larsson om nya reglerna i Melodifestivalen
Håll i er nu.
Håll i er hårt.
Sju.
Det blir sju bidrag per deltävling nästa år.
Den som, likt skolministern Jan Björklund, är intresserad av matematik kan snabbt räkna ut att sju artister är en artist färre än vanligt.
Det är den mest radikala förändringen i Melodifestivalen nästa år.
Förut var det åtta, nu är det sju. Sju.
Det är inte så att man trillar ut genom fönstret, landar i baksätet på en raggarbil och ropar ”full gas till Kristianstad” av hänförd förvåning.
Det motsägelsefulla i denna lilla tonartshöjning – vad vore människan utan paradoxer? – är att finalen kommer innehålla tolv artister i stället för tio.
Förut var det tio, nu är det tolv.
Anledningen är att hela fyra artister – oj, oj, oj – från och med nästa år går vidare till final från Andra chansen.
Finalen blir med stor sannolikhet rekordlång. Många ser redan nu framför sig hur en utmattad programledare tittar in i kameran klockan 02.22 på natten och säger:
"Sverige, vi har ett resultat."
Kommer programmet någon gång att rivas ner och byggas om från grunden? Det svaret blåser i den berömda vinden. Lär dröja.
Först och främst vill inte SVT fimpa sin unika position – möjligheten att presentera Sveriges största tv-program på bästa sändningstid sex lördagskvällar i rad. Och det är, med tanke på vilken situation Melodifestivalen befinner sig i, nog klokt att förändra sig och utvecklas långsamt.
Med färre artister i varje deltävling säger kanalen att de kan ge mer utrymme åt allt det som saknades i fjol: en livligare livekänsla, varmare värme, mer ruffel och båg mellan musiknumren.
Allt väl så långt. Men samtidigt känns upplägget som en liten reträtt.
Det är säkert inga problem att hitta 28 låtar och 28 olika artister som vill ställa upp i tävlingen. Åren har däremot visat att det är betydligt knepigare att hålla en anständig lägstanivå på bidragen.
Dessutom måste det vara ännu värre att övertala etablerade stjärnor att ställa upp. Spontant kan jag egentligen inte komma på ett enda namn.
Upprepar: sju artister i stället för åtta. Sju.
Exekutive producenten Christer Björkman vill bland annat utnyttja tomrummet som det åttonde bidraget lämnar efter sig till att göra längre versioner av det både avskydda och, ja, mindre avskydda artistpresentationerna.
Tja, ni vet hur det är.
Vissa artister kan stå och spela tre toner från visan "Lunka på" på blockflöjt och tittarna är med på noterna.
Mindre kända förmågor måste presenteras med parader och kommunikeér, sketcher och omfattande ritningar och diagram för att väcka intresse.
Går det att tolka dagens nyheter som något annat än att tittarna mest får se det senare nästa år?