”Wicked” på Göteborgsoperan – imponerande storslagen
”Imponerar mer än den berör”
Uppdaterad 2023-10-03 | Publicerad 2023-09-17
En orkester på 36 personer. En makalös scenografi. Häftiga effekter. Två fantastiska sångerskor i huvudrollerna.
En musikal blir knappast mer storslagen än ”Wicked” på Göteborgsoperan.
Men den imponerar mer än den berör.
Stjärnparets brevfiasko och smutskastningsrykten – Här är veckans hetaste nöjessnackisarMusikalen har spelats över 7 000 gånger sedan urpremiären på Broadway i New York för 20 år sedan. Och helt uppenbart kan den tilltala många generationer. Den socialt medvetna kan läsa rasism, fördomar, en varning för totalitära regimer och att den ifrågasätter innebörden av orden ond och god. Och har två kvinnors komplicerade vänskap i centrum.
Men det är ju också en saga. Herregud, i inledningen när tjejerna som sedan blir den goda och den onda (och gröna!) häxan pluggar på universitetet, är deras lärare en – get! Det handlar om hur det var i landet Oz innan Dorothy kom dit i den klassiska berättelsen ”Trollkarlen från Oz”.
Den är mest känd genom filmen från 1939. Den där en ung Judy Garland (1922–1969) är Dorothy som kommer till det magiska landet Oz, till Smaragdstaden, möter Trollkarlen från Oz, plåtmannen, fågelskrämman och diverse andra figurer och sjunger ”Over the rainbow”.
Filmen är lika mycket jultradition i USA som Kalle Anka är i Sverige. Här har den alltså inte alls fått samma genomslagskraft.
”Jag är från början skeptisk”
Vi behöver inte gå in på handlingen så mycket. Det kretsar kring en god häxa (Anna Salonen) mot en ond häxa, som är grön, dessutom (Feline Andersson), en man (Max Jansson) båda två älskar, trollkarlen från Oz (Ole Forsberg) och några till.
Jag är, från början, skeptisk. Har inte förstått storheten med ”Trollkarlen från Oz”, ungefär på samma sätt som jag inte förstår hur man kan engagera sig i Tolkiens ”Sagan om ringen”-berättelser.
Men Göteborgsoperans ”Wicked” är så storslagen att jag faktiskt känner mig förflyttad till det magiska landet Oz.
”Helt golvad”
En scenograf och kostymdesigner som kallar sig takis (han har även jobbat med ”Moulin Rouge! The musical” på Chinateatern i Stockholm) måste ha fått ateljéer och verkstäder i operahuset att överträffa sig själva. Har sällan sett så häftiga byggen och kläder på en scen. Mycket i olika gröna nyanser. Här finns häftiga effekter. Både i bakgrunden och det faktum att det blixtrar och dundrar och folk kan flyga högt upp i luften. Slutnumret i första akten, mest kända låten ”Defying gravity”/”Spränga gränser”, får hela salongen att jubla, av både förvåning och uppskattning.
Orkestern är härligt bombastisk. Ensemblens sång- och dansnummer imponerar. Och på samma sätt som jag alltid tyckt att Jim Steinmans (1947–2021) låtar till Meat Loaf (1947–2022) och Bonnie Tyler alla var komponerade pch framfördes som att de var finalnumren i världens bästa musikal… precis så framför Anna Salonen och Feline Andersson alla de kraftfulla numren. Man blir helt golvad av deras röster!
Många barn i publiken
Två andra noteringar:
Det var rätt många barn i publiken. Jag tror ”Wicked” nog kan vara en rätt bra inkörsport för barn i 9–10-årsåldern att upptäcka teaterns magi, när den är som häftigast.
Göteborgsoperan har textremsor ovanför scenen, på både svenska och engelska. Då kan man till exempel se hur sångtexterna är översatta. Inte ordagrant, men med ord som betyder liknande saker, och på rim. Då blir det ganska självklart varför det är just Calle Norlén som anlitas för att översätta nästan alla stora utländska succémusikaler.
