Rakpermanenten hjälpte inte Uggla
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-01-17
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag fick bara som jag ville i en enda kategori.
Men den segern - The Hives i låtklassen - var desto mer överraskande.
Så jag är en nöjd Rockbjörnsfirare ändå.
Underligt, detta.
Den här spalten, dagen efter den stora Rockbjörnen-galan på Cirkus, brukar ju handla om hur eniga jag och Aftonbladets förträffliga läsare är om saker och ting.
Ofta röstar ni bara mot min vilja i någon enstaka klass.
Men i år vetesjutton vad som hände. Mina favoriter fick stryk i precis alla klasser utom en och särskilt på utlandssidan känner jag mig direkt"tilltvålad.
Ändå stod jag alltså med ett brett leende på efterfesten på Cirkus i natt.
För den enda klass som gick min väg var den jag trodde att "jag" var totalt chanslös i.
Det sa ju sig själv att Gyllene Tider skulle sopa hem "Årets låt"-björnen - och om någon mot alla odds hade minsta chans att utmana dem var det förstås Lena Philipsson med brottarhiten "Det gör ont".
Men kors i både tak och golv - det var The Hives som bröt Gyllenes förmodade totaldominans med sin briljanta "Walk idiot walk".
Lika överraskande som ascoolt, tycker jag.
I grupp- respektive album-klassen var det däremot ingen som kunde utmana Gessle & co och allt annat hade varit en total chock. Följaktligen finns det inte mycket att säga om det. GT var störst 2004, punkt och slut.
Att Lena Philipsson utsågs till årets kvinnliga artist tänker jag inte heller starta någon debatt om. Jag hade hoppats på Marit Bergman, eftersom hon är bäst, men Philipssons comeback var av den magnituden att den bara skulle leda till Rockbjörnstriumf.
Och så glada vinnare kan jag aldrig ha några egentliga invändningar mot!
Att Lars Winnerbäck vann den manliga artistklassen kändes mer otippat. Jag trodde den nallen var vikt åt den hutlöst folkkäre Magnus Uggla. Särskilt som han till och med rakpermanentade sig i annonserna inför omröstningen. Såna ansträngningar borde uppmuntras.
Men det här bevisar ju att Winnerbäck slutligen blivit riktigt, riktigt stor.
En ännu större, och i mitt tycke något tristare, överraskning var Ana Johnssons viktoria i nykomlingsklassen. Jag har inget direkt emot henne, men den före detta Excellence-sångerskan byggde hela karriären under 2004 på en enda låt. Både Anna Ternheim och Sugarplum Fairy stod för mer betydande insatser och hade, tycker jag, varit mer välförtjänta rookies of the year.
Sen var det de utländska priserna då.
Aj, aj aj... Björnen hade kunnat få dansa för storheter som Morrissey, R.E.M., U2, Eminem och Franz Ferdinand. I stället tog Anastacia och Maroon 5 storslam... Album, låt, grupp, artist - allt delade de två sega akterna på. Jag måste vara ärlig och säga att jag inte fattar hur ni kunde göra de valen.
Men jag böjer mig givetvis för beslutet.
Det här är Rockbjörnen och ni bestämmer.
Fast redan nästa år får jag min revansch!
De nya singlarna med Håkan Hellström och Moneybrother, "En midsommarnattsdröm" respektive "They"re building walls around us" är båda så förkrossande bra att Rockbjörnarna kommer att regna över dem 2006.