Nya Duvemåla – en mästerlig plusfest
Uppdaterad 2012-03-02 | Publicerad 2012-03-01
HELSINGFORS. Nya röster. Nya Karl-Oskar och Kristina.
Den stora berättelsen som pocket.
Föreställningen understryker att Kristina från Duvemåla är en magiskt mästerlig musikal.
Björn Ulvaeus och Benny Andersson har tillsammans med regissören Lars Rudolfsson gjort en internationell version i mindre format. För kompaktare scener och färre artister.
Lite mindre, men det är stor musikdramatik.
Ensemblen i Helsingfors tar tag i den klassiska utvandrarhistorien och får allt att låta nytt.
Helen Sjöholm, Anders Ekborg och Peter Jöback kändes definitiva i originaluppsättningen, men de nya imponerar också stort. Både i sång och skådespeleri, och påminner ibland om sina föregångare. En underbar kör.
Robert Noack är en tjurig naturkraft som envise bonden Karl-Oskar. Birthe Wingren är mycket bra som Ulrika i Västergöl.
Maria Ylipää en oemotståndlig Kristina, som åldras från tonårsflicka till sliten moder framför våra ögon. Hon briljerar i paradnumret "Du måste finnas".
På samma vis tar Oskar Nilsson, som spelar Robert ,väl vara på "Guldet blev till sand". Applåder och stående jubel åt båda.
Det är de två mest kända sångerna i den här rika musikalen. Men höjdpunkterna är många.
När smålänningarna ger sig av mot nya världen och gråstenarna lyfter från scengolvet medan de sjunger ljuvliga "Vi öppnar alla grindar".
När Kristina minns en dag på havet till vemodigt vackra "Hemma".
Den elegant underhållande "Tänk att män som han kan finnas".
Kören av flyende bosättare i finalen, ett mäktigt nummer som går över i hjärtekrossande "I gott bevar".
Här finns melodier som får tårarna att trilla.
"Kristina från Duvemåla" har också humor och värme, ilska och bitterhet, sorg och längtan. Mycket känslor. Starka känslor.
Fantastiskt för ögonen också. Regi, scenografi, kläder... här finns många briljant teatermänniskor som gemensamt skapar minnesvärda bilder.
Den som sett scenografin och de lekfulla lösningarna tidigare känner ige sig. Åkern som växer upp några häpnadsväckande sekunder. Segelfartyget som byggs. Här finns också detaljer som skiljer.
En del är kortat. Numret där Kristina packar upp Amerikakistan, "Kamfer och lavendel", är borta. Indianen Red Irons repliker görs nu av pälsjägare Nöjd.
Salongen är betydligt mindre än Kristinas tidigare spelplatser. Man kommer nära personerna och historien.
Om människor i en tid när resande var strapatsrikt och långsamt. I dag är det lätt att ta sig till Helsingfors. Svenska teatern är ett mycket värdigt resmål.