Peter Jihde 50: Hjärnan blir bara bättre för varje år
Programledaren om depressionen, Gardells utskällning och livsförändringen
Publicerad 2021-07-12
Idag fyller Peter Jihde 50 år.
I en intervju med Aftonbladet öppnar han upp om sitt pinsammaste tv-ögonblick, kärleken till hustrun Karin och när han har förlorade medvetandet på grund av sin diabetes.
– Karin har räddat mitt liv två gånger.
Peter Jihde hann med både en tid som brödbud och reseledare innan den journalistiska karriären inleddes som sportkommentator på Sveriges Radio. Efter en sväng på SVT hamnade han på TV4, men för tre år sedan lämnade han kanalen för konkurrenten Nent och i våras stod det klart att han tillsammans profilen Johanna Ojala kommer leda nya ”Vinterstudion”.
Idag fyller Peter Jihde 50 år vilket han för en gångs skull planerar att fira.
– Jag brukar försöka tiga ihjäl mina födelsedagar. Men nu när läget i världen ser lite bättre ut planerar jag att samla mina närmsta släktingar för att fira 50-årsdagen, säger Peter Jihde och förklarar att han inte ser siffran i sig som något bekymmer:
– Jag tycker den barnsliga och yngre delen av hjärnan varit konstant genom alla år. Men den lite mer mogna delen av hjärnan blir bara bättre för varje år. Kombinationen av barnasinne och lite rutin tycker jag om.
Blev vegetarian
Under våren har jubilaren varit aktuell med tredje säsongen av ”På gränsen med Peter Jihde” som på grund av coronapandemin avhandlade aktuella ämnen i Sverige.
Hur var det att spela in i Sverige, kändes det som ni kom närmare problemen?
– Det var en väldigt bra formulering. När man åker till USA är det många som tänker ”oj, vad tokiga de är där borta”. Men det finns tendenser även här även om det inte är i samma skala och inte lika tufft och hårt.
I ett av avsnitten följde han med djurrättsaktivister till en hönsfarm – vilket fick konsekvenser på det privata planet.
– Min hustru har varit vegetarian sedan dess. Det förändrade vårt tänk och vi är väldigt noga med de produkter vi köper.
Tillrättavisad av Jonas Gardell
Över till något annat. Vi har läst att det pinsammaste tv-ögonblick var när du skulle intervjua Jonas Gardell i TV-sthlm 1998?
– Han hade vunnit pris som årets bästa retoriker. Jag hade gjort noggrann research och presenterade honom som en person som hade gått från att ha problem att tala och uttrycka sig som ung till att bli Sveriges bästa talare. Det var ju för att visa hur långt han hade gått, men Jonas missuppfattade det där. Det blev en ganska tuff start och Jonas sa ”är du så dum som du ser ut eller gör du dig bara till?”. Det var en utmaning att fortsätta efter det. Men vi har talat ut om det och är goda vänner idag. Jag har stor respekt för honom.
Det är nästan tio år sedan du blev diagnostiserad diabetes typ 1. Hur mår du idag?
– På det stora hela fungerar livet väldigt bra. Men det är varje tanke, varje dag resten av livet. Det är något man måste hantera. Man ska också veta att om det går riktigt fel, även om man gör sitt bästa, kan det ta slut varje dag. Det är en lurig sjukdom.
”De som lever runt mig har en större rädsla”
Du har berättat att din fru Karin har räddat livet på dig?
– Ja, åtminstone två gånger när jag inte varit vid medvetande och inte minns någonting. Då har hon jobbat med Glukagonsprutor i låret som sätter igång sockerproduktionen och så vaknar man upp igen.
Kan du känna dig rädd?
– De som lever runtom mig, och då framför allt Karin, har sett det där. Det har ju inte jag gjort, jag minns det inte. Jag är själv inte rädd, men jag vet att de som lever runt mig har en större rädsla.
Depression
Peter Jihde och Karin Jihde har hållit ihop i sexton år och han beskriver det som ett välfungerade lagarbete.
– Man blir ett väldigt bra lag vilket jag tycker att vi är, både som en duo och familjemässigt. Karin är en av de vackraste och smartaste människorna som finns, hon är helt fantastisk.
Härom året skrev de boken ”En match för livet” där de berättar om tiden efter diabetesdiagnosen och det faktum att han är bipolär, men också att han gått igenom en depression.
– Det skedde inte samtidigt utan under en längre tid och i intervaller. Vi hade också små barn och mycket att göra. Jag tror ganska många har upplevt samma situation när det blir för mycket av allting. Men får du lite diabetes på det också så blir det en utmaning.