Krävs dynamit och kofot för att bryta sig ur
Kristoffer Bergström: De upprepar sin stora miss
Ett kundmeddelande.
Har någon sett till två idrottare?
Kan vi hjälpas åt att titta vid frukten, i mejeriet, vid bröddisken, var som helst? Vi ska snart börja filma och två krakar är borta!
Här vinner hen Mästarnas mästare 2019Gnället hör till.
Precis som solens gång över himlavalvet, precis som Micke Leijnegards växlingar mellan garderobens alla chinos, precis som att gamlingen får glänsa en gång men ryker före semifinalen. Lika väntat är det att tv-tyckare klagar på Mästarnas mästare i sex-sju avsnitt och vänder över till dur framåt slutet.
Jag vet, för jag är unge Herr Gnäll-Kjell, jag har muttrat såhär i ett par säsonger nu.
Så utan att spilla mer tid: en dektett är presenterad och den gladde ingen. Den är två plus.
Slentriankritiken mot Mästarnas mästare lyder att deltagarna är för okända, att snart trillar en distriktsmästare i dart in, men den här gången får vi konstatera motsatsen. Det hade behövts någon doldis till.
Fotboll är redan överrepresenterat, att smälla in både Kim Källström och Josefine Öqvist, båda 36 år, är inte motiverat av andra skäl än deras bekanta nunor. Jag tar hellre en pilkastare, en bridgeräv eller drottningen av varpa. Eller för den delen volleyboll (noll deltagare hittills) eller innebandy (en), de i sammanhanget märkligt förbisedda idrotterna.
Men vilka som flyger till Grekland är mindre viktigt än hur många de är. Jag noterar med fasa att produktionen upprepar förra säsongens misstag att bara ha tio tävlande. Följden då blev att du fick använda dynamit och kofot för att bryta dig ut ur programmet. Det var snudd på ogörligt att ryka, hur trött du än var, för antingen saknades nattduell eller så erbjöds en gratischans att kvala sig tillbaka via ett webbprogram. Tydligast manifesterades systemfelet av att hockeymålvakten Tommy Salo, som var sjuk och inte kunde prestera på någon som helst nivå, hölls kvar till avsnitt åtta.
Det är stendumt att sätta sig i samma sits igen. Kallur, Kruth, Hansdotter och de andra ställer primärt upp för att få tävla, inte för kvällshänget, men då måste risken för utslagning vara överhängande.
Än dröjer någon vecka till avfärd, så kanske kan vi med gemensamma krafter rädda produktionen. Jag kan direkt kasta ur mig tio rimliga namn och med er hjälp får vi ihop en lista om hundra villiga ex-idrottare. Vad som sedan återstår är att skramla ihop till två extra flygbiljetter och en madrass i den grekiska villan.
Ska vi mejla SVT? Starta en swishinsamling? Ska vi leta i våra varuhus efter två pensionerade idrottare som glömts kvar men som givetvis varit tänkta att fylla ut deltagarlistan?
Eller vad ska vi göra åt det här?