Sonen: Därför åkte Sven Wollter till Stockholm
Publicerad 2020-11-27
Den 10 november dog Sven Wollter, 86 år, i sviterna av covid-19.
Nu berättar hans son Karl Seldahl om anledningen till faderns besök i Stockholm och om de många frågor som plågat familjen.
– Jag hade aldrig öppnat dörren om vi hade minsta symtom, säger han till ”Kulturnytt” i P1.
Det har snart gått tre veckor sedan skådespelaren och författaren Sven Wollter, 86 år, dog i sviterna av covid-19. I slutet av oktober berättade den folkkära skådespelaren för Aftonbladet att han hade tillbringat hela coronaåret 2020 i Luleå eller i sommarstugan i Bohuslän. Allt för att hålla avstånd.
Men så åkte han till Stockholm och smittades när han i oktober bodde hos sonen med familj. För många har det varit svårt att förstå hur någon i riskgrupp ger sig ut på en resa mitt under en pandemi.
I en intervju med Kulturnytt i P1 berättar nu Sven Wollters son, regissören Karl Seldahl, om omständigheterna kring sin pappas död.
– Han gjorde väldigt starka val i sitt liv. Handlade det om ett jobb var vi vana vid att det inte gick att stoppa honom när han väl hade bestämt sig, säger Karl Seldahl i P1.
Skulle vara med på inspelning
Och det var just för ett jobb som Sven Wollter åkte till Stockholm för. Han skulle spela in en ny säsong av tv-serien ”Mäklarna”.
Familjen har fått många frågor kring om de hade symtom när Sven Wollter besökte dem. Karl Seldahl berättar i radiointervjun att det har hindrat dem från att påbörja sorgeprocessen.
– Det är självklart att vi inte hade det. Vi hade aldrig öppnat dörren för honom om vi hade haft ett spår av minsta symtom, säger han till ”Kulturnytt”.
– Det är viktigt att ge den pusselbiten. Pappa åkte ner för en inspelning och det var på grund av hans kärlek till hans arbete som vi lät honom bo hemma hos oss. Vi hade inga som helst symtom. Ingen vet hur han fick det i och med att han flög och åkte taxi. Vi kommer aldrig att få veta det, hur han fick detta virus.
Karl Seldahl säger till kanalen att han känner en stor tomhet.
– Jag, som hans son, upplever som så många andra att han var odödlig. Och jag tror att han kände sig rätt odödlig.
