Stureplan är – ingenting
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-02-03
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Stureplan, suck!
Det är dags att släppa den här bisarra vurmen för Stureplan.
Stureplan är bara en vägkorsning där det säljs sprit.
Chefredaktör Alex Schulman bloggade i veckan om att riktiga medier som SvD, Aftonbladet, Punkt SE, Dagens Nyheter, Stockholm City och TT intervjuade honom om listan över ”Stureplans 100 mäktigaste” i hans tidning Stureplan.
Som att den där listan vore på allvar!
Eller så här: även om de där jönsiga kändisarna faktiskt var ”de 100 mäktigaste på Stureplan” skulle det betyda mycket lite.
Det vore bara en hårfin skillnad mot att utse ”de 100 mäktigaste på Södra Promenaden i Norrköping”.
Och långt mindre betydelsefullt än en klyftig lista på ”Sveriges mest normgivande tv-program” eller ”Sveriges mäktigaste kommunfullmäktigeledamöter”, men ingen bryr sig om en lista utan Micke Persbrandt och Sofi Fahrman.
Stureplan har blivit ikoniskt. Både underskattat och överskattat.
Bratsen är inte så hemska som folk vill tro och det kulturella förfallet är inte större där än på Avenyn eller på Södermalm.
Stureplan har blivit en symbol för en plats där meningsfull energi sugs in och förvandlas till ett svart hål av töntigt kändisgeggande.
Men Stureplan är ett lysande varumärke. Stureplan säljer eftersom det berör. Vanligt folk provoceras, och det verkliga skälet till det är avundsjuka, och wannabees drömmer om att få gå förbi kön på Sturecompagniet.
Därför är även normalt vettiga medier fixerade vid minsta lilla skitlista där en fiffig Schulmanmänniska klämt in ordet Stureplan och kvoterat in Elin Nordegren och Zlatan Ibrahimovic, som förstås inte har nånting med Stureplan att göra, för att maximera träff-ytan.
Det är oerhört pajas alltihop.
Tack gode gud försjuksköterskor, dagisfröknar, busschaufförer, hjälparbetare och politiker.
Så här: Stureplan är ingenting.
Stureplan är varken en plats att provoceras av, känna avundsjuka till eller längta efter att bli mediestekare på.
Det är samma idiotiska eller oidiotiska, vanliga, ledsna, glada och fåniga människor som på Storgatan i Östersund.
Stureplan är i verkligheten bara en vägkorsning där det säljs sprit.