Bra filmer bygger sällan på böcker

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ett uttalande från i somras har bitit sig fast som ett myggbett.

"Bästsäljande böcker blir film." Sa författaren Mikael Niemi.

Nä. Det blir dom inte.

Och de romaner som förvandlas till film blir sällan bättre.

Tvärtom är det så att nästan inga framgångsrika svenska filmer bygger på böcker.

Mikael Niemi var intervjuad i Aftonbladet eftersom den planerade inspelningen av hans "Populärmusik från Vittula" hejdats. Men Niemi var säker på att filmen ändå skulle bli av eftersom han menade att de flesta framgångsrika böcker blir film.

Men bra bok och bra film är ofta olika saker.

Jag tycker om "Populärmusik från Vittula", just för språket och berättarglädjen, men den romanen är inte enkel att översätta till bilder.

Lukas Moodysson har gjort tre starka filmer nu. Inte bygger de på böcker. Lika lite som Josef Fares "Jalla! Jalla!" eller filmerna av Måns Herngren och Hannes Holm, eller Peter Dalle.

Lasse Åberg och Bosse Jonsson har regerat på biotoppar i 20 år utan att filma böcker.

Colin Nutley har skrivit egna filmmanus, och endast "Under solen" bygger på en litterär förlaga, en novell av H E Bates. Fram till "Sprängaren", men så har den också blivit en blekare film än hans tidigare.

Annars fungerar thriller och spänning ofta bäst som underlag för film, som Guillous Hamilton-serie eller Sjöwall-Wahlöös tio romaner om brott som fått femtioelva avkommor i Beck-serien.

I kväll visar TV 4 spännande "Noll tolerans". Den bygger inte på en bok.

Samtidigt visar TV 3 "Den 13:e krigaren", efter Michael Crichtons roman. Läs boken i stället.

Eller vad sägs om "Jag är Dina"? Flopp. Bästsäljaren "Sofies värld"? Superflopp. "Fröken Smillas känsla för snö", som visas på TV 4 på fredag? Misslyckad filmatisering än en gång.

Just nu går "Grabben i graven bredvid" på bio, en underhållande film av Kjell Sundvall. Men nog är romanen bättre.

Jo, det finns många bra barnfilmer efter böcker.

Lasse Hallströms tre senaste är lyckade filmatiseringar av bra romaner. Och jo, "Sagan om ringen" fungerar på båda visen.

Men inte är bästsäljande böcker något självklart recept på biossuccé.

USA:s intressantaste författarfamilj är Alice Sebold och hennes make G D Gold, som skrev "Carter beats the devil", båda gigantiska bästsäljare och kritikerfavoriter i hemlandet. Sebolds "The lovely bones" är en märkligt intensiv läsupplevelse.

Och parets båda böcker är förstås, ähum, aktuella för att bli film.

Orsaker till extas

Jens Peterson jens.peterson@aftonbladet.se