”Vilken fest det ska bli”
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-02-12
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Jag hörde talas om att Lena Philipsson gjorde en rasande sexig show förra året.
Men trots att det fanns 400 kanaler på min tv i New York, var det ingen som sände Europafinalen, eller Sverigefinalen - och självfallet heller inte de fyra svenska kvalificeringsomgångarna.
Förfärligt.
Kulturskymning. Som jag saknade det.
Jag saknade det mer än Kalles kaviar, hallonshots, Sibyllakorv, Estrellas lökchips, knaperstekt falukorv, plankstek och pizzerior med kebab. På exakt samma vis.
På det där onyttiga sättet.
På det där man-borde-äta-grovbröd-men-äter-formfranska-sättet.
Jag tror inte att jag är ensam.
De flesta konsumerar schlager för att få skämmas lite. Över oss själva för att vi följer ett så vulgärt spektakel ("men det är ju så gott"). Och å artisternas vägnar.
Vi skäms för den där riktigt ruttna skräplåten som vi skrattar så ondskefullt åt.
Vi skäms för den hiskliga paljettklänningen (som vi i smyg skulle vilja se på våra flickvänner).
Vi skäms för där falsksången som ger oss obehagliga rysningar.
Men vi älskar det.
Jag älskar det. För plötsligt kommer något bra. Något roligt. Något glatt. Något briljant. Då smälter hela svenska folket samman och enas. För en gångs skull. Om något.
Visst, "fel låt vann" alltid men när det är Europafinal älskar och hejar vi tillsammans på den svenska vinnaren. Då är det bästa som finns att håna de fula mustascherna på Maltas herrkvartett och den bisarra nederländska pianomarodören som ser ut som en Liberace i damunderkläder.
Allt detta saknade jag i USA. Jag arbetade där som Aftonbladets New York-korrespondent och missade två schlagerfestivaler.
Men förra veckan flyttade jag hem. "Att komma hem ska vara en schlager", som Per Hagman kallade sin senaste roman. Sannerligen. Nu är jag i Göteborg för att rapportera, recensera och skvallra från den första delfinalen - och ända fram till finalen i Kiev i maj.
Vilken fest det ska bli. En bisarr, färgsprakande, fjollig, rolig, underbar och - förhoppningsvis - pinsam fest. Häng med.