Mickey Rourke blottade sin själ

Läs Magnus Sundholms Hollywood-krönika

HOLLYWOOD. Vi förväntar oss en freak-show.

På väg in i Whittier-salen på Beverly Hilton Hotel är skådespelerskan som sägs ha fått en Oscar i en fylleskandal, Marisa Tomei, Marilyn Mansons alvedonbleka sambo, Evan Rachel Wood, och personen som gett de manliga plastikoperationerna ett ansikte – Mickey Rourke.

Vi får två skådespelerskor som är både charmiga och skärpta.

Sen börjar Rourke gråta.

Hastigt sträcker han sig efter de slipade solglasögonen. Men det är försent.

Två tårar har redan hunnit rinna långt ner för hans ärrade kinder.

Det blir dödstyst i salen och de tio hantlangare som i tät trupp följt Rourke till presskonferensen skruvar nervöst på sig vid borden längst bak.

Men ingen gör något.

I stället sitter vi alla dödstysta medan Rourke under tung andhämtning torkar ansiktet med handens ovansida.

Händelsen inträffar när han försöker förklara varför han ödelade sin karriär när han första gången hyllades av Hollywood.

Reaktionen kommer utan förvarning.

Skådespelaren som hoppade av filmkarriären för att satsa på boxning har fram till just den här stunden inte visat några som helst tecken att situationen skulle vara känslomässigt jobbig.

I stället har han skämtat om sin dåliga hörsel, bjudit salens äldsta dam att sitta i hans knä och berättat att han gått i terapi i 13 år.

Nu säger han:

– Jag kunde inte acceptera det. Jag ville inte ha hyllningarna.

– Jag ville ha det när jag när jag var så här liten, säger han och sträcker ut handen strax ovanför bordsskivan.

Sen höjer han armen dubbelt så högt.

– Inte när jag var så här stor.

Och det är just då, när tårarna fyller hans ögonvrår i sorgen efter att ha blivit övergiven som barn, som han blir en människa av kött och blod igen.

Plötsligt tänker vi inte längre på de sex plastikoperationerna han gjorde för att ”reparera näsan”. Inte heller tänker vi på den stenhårda machoimagen, hans gripande för hustrumisshandel, den uppslitande skilsmässan från hustrun som missbrukade – Carré Otis.

Vi tänker inte ens på det fenomenala porträtt han gör i senaste filmen ”The wrestler” som kan sägas spegla hans liv.

I stället blir han personen Mickey Rourke som sitter mitt emot oss och blottlägger de demoner som så när har ödelagt hans liv. Att han är uppriktig framgår när han berättar om det brustna äktenskapet.

– Min fru stack ifrån mig. Jag väntade lång tid men hon kom aldrig tillbaka.

Efteråt, när Rourke med sin chihuahua Loki vandrar iväg i hotellkorridoren, känns det som om vi just bevittnat något för Hollywood mycket unikt.

Vi är inte säkra på vad det är. Men vi vet att det absolut inte är någon freak-show.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln