Var beredd på att gråta på bio i höst
Så är biohösten här.
Då våras det för några hittills okända skådespelerskor. Snyftas åt ”Simon och ekarna”. Och, kanske, skrattas det åt Stig-Helmer.
Nyligen samlades landets filmjournalister i Malmö för att under fyra dygn smygtitta på närmare 40 av höstens filmpremiärer. Störst var nog nyfikenheten på Lisa Ohlins ”Simon och ekarna”, med premiär 9 december.
Knappt ett öga var torrt efter denna snyftare. Inte mina heller. Tillhör dock inte de 1,2 miljoner svenskar som köpt Marianne Fredrikssons roman, så om filmen gör boken rättvisa har jag ingen aning om. Ett djupt gripande familjedrama är det. Undrar dock om inte Björn Runge, den ursprungliga regissören, skulle ha borrat ännu djupare i historiens svarta stråk.
Både Runge och Richard Hobert har gjort två nutidsdramer – ”Happy end” (23 september) och ”En enkel till Antibes” (30 september) – med färgstarka rollfigurer, bra skådespelare, oväntade och engagerande intriger och, i Hoberts fall, mycket humor. Båda förtjänar en bred publik.
Kul också att båda två vid sidan av kända namn valt nya namn till stora roller. Malin Buska, Rebecca Fergusson och Malin Morgan borde alla få en skjuts i karriären genom dessa filmer.
Tre av de svenska kommande filmerna är renodlade komedier.
”Svensson, Svensson”-filmen är precis vad man förväntar sig, varken mer eller mindre. De scener vi fick se ur ”En gång i Phuket”, Peter Magnussons uppföljare till ”Sommaren med Göran”, hade rätt förutsägbar humor kring svenskar i Thailand.
Mest nyfiken blir jag faktiskt på ”The Stig-Helmer story”. Av den nyligen släppta trailern att döma, blir det kanske inte alls Lasse Åbergs vanliga skrattfest, utan snarare en nostalgisk tillbakablick på Nalen, 1960-talet och den tidens musik och livsstil.
Kan nog kännas som en tidsresa till rena rama stenåldern för dagens unga popcornsätande och ständigt sms:ande biopublik …