Håll snattran, Wiman och Blom!
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-10-01
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Det är svårt att hitta en "Idol" som glöder.
Om pratkvarnarna Tobias Blom och Johan Wiman håller snattran blir det lättare.
Bortsett från Peter Swartlings hiskliga axellappar (vad var det?) och Kishti Tomitas vansinniga prick i pannan - och hennes engelska, förstås, men den måste vi sannolikt leva med tills vi dör av hjärtsnörp - var pojkbandstvålarna Tobias Bloms och Johan Wimans babbel det stora irritationsmomentet.
Meningslösa frågor (manus, någon, snälla?) och flamsigt gullande med finalisterna blir extra irriterande när de stackars idolerna bara får höras sjunga i några minuter.
Musikalisk tv-underhållning bygger på balans mellan prat och uppträdanden.
I går blev det slagsida åt programledarnas tjatter på bekostnad av sång och bakom-kulisserna-inslag, som när stackars Ola "You got the power" Svenssons mediatränades.
Än så länge är det svårt att se en riktig idol. Rocktuffa Sebastian Karlsson har småflickspotential, gothfiolen Elina Nelson är unik i sammanhanget, lillgamla Sibel Redzep är urcharmig och den skönsjungande Jonah Hallberg kan nå ut till " kristna?
Sedan ser det tomt ut. Än. Det är trots allt tidigt, idolerna kommer att växa upp till artister offentligt och vi räknar med dramatik - om Tobbe Trollkarl och ZTV-Johan slutar jönsa och låter dem sjunga.